tisdag 28 december 2010

Aj aj aj... det bultar och det bankar ...

Nu i juletider så har våra gymnaster fått jullov från gymnastiken.
MEN!

Det kom en läxa på mejl från huvudtränaren: styrketräning. Bara 15 minuters träning varannan dag. Det räcker.

När man gjort sin läxa går man in på laget.se på vår sida (VGF Bastrupp 1) och gör ett inlägg med en glad gubbe och sitt namn. Då kan man se vilka som kör sin läxa och man peppas av varandra.

Det var även tillåtet att föräldrarna tränade och satte en glad gubbe.
Sagt och gjort. Ebba och jag körde första träningen i går.

I dag talar mina ben med mig. De talar om att mina benmuskler inte har varit särskilt aktiva på ett tag ...

Är det någon som känner för att hänga på med lite styrka?

Här är läxan:


1. Sittups. Benen rakt upp i luften (raka ben) 16st x 2.
2. Sittups. Benen likadant. Sneda, vänster armbåge mot höger knä och tvärt om. 16st x 2.
3. Gunga med mage upp 25 st. Raka ben, rund rygg. Armarna sträkta över huvudet eller korsade på bröstet.
4. Gunga med rygg upp 25 st. Armarna sträkta raktfram, titta ner i golvet. Spänn skinkorna, raka ben ihop.
5. Gunga på sidorna 15 st på vardera sida.
6. Spannungläge rund rygg och så långt ner ni orkar. 2 x 20 sekunder.
7. Handstående mage mot dörr (händerna så nära dörren som möjligt) 2 x 30 sekunder.
8. Armböjningar 5 smala, 5 vanliga & 5 breda x 2.
9. Upphopp 25st x 2.
10. Tåhäv en fot i taget (stå på någon höjd ca. 10cm) kör på ett ben i tagen 20st x 2 på vardera ben.
11. Stretcha!!!!!


Om det är svårt att förstå så kommer här en liten bruksanvisning på film. Vi glömde dock tåhävningarna - punkt nr 10. Men de tror jag att ni förstår.

Lycka till!



lördag 25 december 2010

Julklappstest


Felix går lös på pyssellådan och skapar med full koncentration. Wilma o Ebba är med kusinerna.

torsdag 23 december 2010

God jul allihopa !


Och tack för blomman Gotöfolket.

Psst... Kan ni hålla en hemlis?


Min kära sambo skär sig alltid när han rakar sig. Så här ska han få ett Alunstift. En redig julklapp. Eller hur?! Men säg inget till honom!

onsdag 22 december 2010

'Äntligen julafton'


Hittar Wilma på golvet med vår griffeltavla o en krita i handen...

söndag 19 december 2010

En härlig dag med familjen

Fjärde advent. En skön dag hemma. En dag i mjukisbyxornas tecken. En dag med bara familjen.
Hur mycket ränner man inte omkring nu innan självaste julafton? Så fort det finns en lucka så passar man på att uträtta en massa ärenden med slutdestination: julafton. Man jagar julklappar. Man pryder hemmet. Det ska finnas diverse bakverk.

När man sedan anländer självaste julafton så andas man ut, helt slutkörd i hopp om att barn och andra man firar jul med ska känna lycka och alla är glada och nöjda.

Eller?
Vad var det som hände egentligen? Var tog början och mitten av december vägen?

Nä, vi ville inte ha det så. Vi ville inte att våra barn bara ska få se fartränderna av oss. Därför tog vi en ren familjedag med julfix TILLSAMMANS.

Pepparkakshuset fixades och garneringen provsmakades.
Julgodis à la cornflakes/brända mandlar i choklad/nougat, och knäck.

Pepparkakshuset står och pryder hemmet.

Barnen valde själva att gå ifrån julefixet när vi höll på idag. Sen kom de tillbaka när de fick lite mer sug på vårt sällskap och fixande.
Avslutningsvis tog jag mig ut med grannen på en snöpromenad. Skönt!
Summa: en helskön dag tillsammans.

Just the way you are

Tack Lena för att du länkade till den här underbara filmen!



Vad lätt det är att få ett leende på läpparna när man tittar på det här.

Mamma, har mina mattor vädrats färdigt?


... undrar Wilma.

onsdag 15 december 2010

Vad var det jag sa!?


Nog finns tomten. Men jag tror att han är lite tunt klädd nu.

Knäbesiktning



Jag ser ljuset!


När man har ett inomhusjobb så är det här guld för själen. Speciellt när man kan vistas i ljuset. Ljus är ju lite av en bristvara så här års.

tisdag 14 december 2010

Mitt bidrag går till .........

Det finns en kvinna här i Sverige som jag faktiskt inte hade hört talas om förrän min härliga jobbarkompis berättade om henne. Min jobbarkompis dotter skulle få följa med denna kvinna till Lettland tillsammans med lastbilstransporter fyllda av saker till fattiga människor. Människor i missär på andra sidan "pölen" som min jobbarkompis säger. Saker som kommer fram utan att "passera gå".

Denna kvinna heter Margit Rapp. (Klicka på namnet och läs om henne)



Det är precis en sådan människa som jag har undrat var de finns. Där man vet att sakerna kommer fram till rätt människa.

Det som är ett stort dilemma med dessa transporter är att hon, denna Margit á 80 år! , får betala resa och transportkostnad SJÄLV! Så hon kämpar med bössa och insamlingar för att få ihop det till resan bortom "pölen" till Lettland. Med ett stort hjärta till familjerna och barnen på barnhemmet åker hon med insamlade saker från folk som skänkt saker. Barnhem där även många funktionshindrade bor. Förstår ni att mitt hjärta värker!?

Egentligen skulle jag kunna sitta här och blogga hur mycket som helst om henne. Även om jag inte vet allt eller känner henne. Men det är bättre att ni Googlar på "Margit Rapp". Där har ni massor att läsa.

Jag funderade på hur man skulle kunna hjälpa henne. Hon bor i Falun. Så det är väl inte så att man drar dit i ett nafs. Men då kom min jobbarkompis och sa att hon fanns på Facebook.

Jag gick in där igår och skickade ett meddelande till henne.

Idag hade jag fått svar.

Man kan hjälpa henne oavsett var man sitter i landet! Hon har ett postgironummer som man kan skicka in sitt bidrag!!!

Åh, vad glad jag blev. Jag fick höra att pengarna inte bara går åt till transport. Hon brukar även köpa med sig frukt precis då hon åker, så att det blir ännu mer lyx när hon kommer fram. Sen vet jag att hon en gång köpte en värmepanna till en familj som stod utan en sådan. Så pengarna kommer verkligen RÄTT. (Min informationskälla är jobbarkompisen ;) )

Nu gott folk önskar jag att ni hjälper till att sprida detta postgironummer:

PG 632 83 10-5
Skriv: Margit Rapp

Får hon ihop pengar så kommer det att gå en transport i februari. Då ska hon fira jul med barn och familjer i Lettland och de kommer att få julklappar, möbler, leksaker ... ja allt som bidragits från folk här i Sverige.

Men det hänger på pengarna ....

måndag 13 december 2010

Kan åka själv!

Felix har ju inte mycket till benmuskler - stackarn.

Det är heller inte lätt att träna upp musklerna när knäskålen ligger på utsidan av benet. Vänster ben är bäst men det högra är inte så bra. Han går ju som mest 200 meter utan att sätta sig ner. Då med stöd av rullatorn. Nu är ju väglaget inte det lättaste heller att traska runt på, så vi får väl gå mer till årstiden då det är barmark.

Men bara för den delen så ska man inte sätta käppar i julet för vissa aktiviteter.

- Åsså åka jiko (skridskor)! lät det igår när Wilma ville åka skridskor vid deras skola.

Nu har vi dock bara ett par barnskridskor, så det blev till att turas om. Wilma erbjöd sig att vänta så hon fick det roligaste kvar ... Smart drag!

Med toppenhumör sattes skridskorna på Felix fötter. Eftersom min rygg har tagit en paus från bär-och-lyft-passen så fick rullatorn följa med som "bärare".

Ni hörde väl de små tjoho-ropen som kom två gånger!?

- Jihoho!

Det är tur att man inte ser hinder innan Felix har fått bevisa vad han kan.

söndag 12 december 2010

Troll och pengar

Då var söndagens strapatser över.

Felix hade avslutning på sin gympa. Vi drog en liten fotbollsmatch innan vi tog en lång fika. Ok, barnen fikade inte lika länge som vi vuxna. Vi fick en flaska glögg och en presentkartong med fin choklad som tack för den här terminen. Tack snälla ni!

Sen bar det av direkt till VGF-hallen för att hinna med genrepet till uppvisningen.

Det var då den trasiga tomtesäcken och pengatröjan kom till användning.

Wilmas lag var pengar och Ebbas lag skulle vara troll eller häxor.
Hm. Häxa kanske jag redan är, så jag slog på stort och förklädde mig till ett troll.
Se bara här så vackra vi var.

Nu känns det som om jag skulle kunna ta en dusch och gå raka vägen upp i sängen. Undrar om barnen tycker att det är ok att lägga sig själva i kväll.....

lördag 11 december 2010

julklappssäcken är sönderklippt

Då har äntligen helgen kommit.

Gympaträning som vanligt. Träning inför morgondagens uppvisning.

Efter några minuters sovstund - som numer är av en tradition för mig - så plockade vi äntligen fram pepparkaksdegen. Barnens höjdpunkt.

Tjejerna fixade strålande pepparkakor. Felix kavlade länge och noga. Tryckte en pepparkaksform (dalahäst) i den platta och tunt kavlade degen. Tackade för sig och sa:
- Hej då mamma. Nu TV.

Innan det hade han sagt hej då till mig vid ett annat tillfälle. Han skulle hämta pappa som åkt till affären. I går skulle han hämta pappa med flyg, helikopter och bil när pappa var på julbord.
Men jag lockade in honom igen med att när pappa kommer hem så ska de åka och handla den efterlängtade granen.
Pappa kom hem och en superglad Felix klädde på sig overallen redo för avfärd mot granförsäljningen.

Väl hemma så sträckte han armarna upp i luften och ropade på mig.
- Titta mamma! Köpt gran!

Äntligen fick han köpa granen som han har varit på väg till sedan i början av november (tror jag han började tjata)

Nu var det ju så att granen ska få vila på baksidan ...

Såååååå ledsen och förbannad herr Felix blev.
Granjäkeln skulle ju IN! Nu när den äntligen har anlänt vårt hem.
Ännu en gång fick jag höra "Hej då mamma", när han drog iväg efter pappa som redan tagit granen till baksidan.

Ja, vad gör man med den stora besvikelsen inom sig när man tvingas gå in utan gran?
.
.
.
.


Som många andra, skulle jag tro. Man lägger sig i soffan och drar något gammalt över sig.

Tur han inte är långsint. Han kom fram efter ett tag. Det gick åt en del kramar och snorpapper innan allt kändes bättre.

Efter kvällsmaten så satte jag igång att förbereda morgondagen med att klippa sönder tomtesäcken. Den har nu mer tre hål i sig. En del stuvbitar från tomtesäcken sattes på en gammal t-shirt som jag hade klippt sönder - t-shirten alltså. Byxor är sönderklippta. Detta ska färläggas med hjälp av grillkol i morgon. Sen har jag sytt fast pengar på en svart t-shirt som ska med i morgon.

Nu är klockan snart midnatt och det är väl dags att avsluta kvällen. Vad det blir av ovanstående saker, får ni se en annan dag.

torsdag 9 december 2010

Tror du på tomten? Törs du erkänna att du gör det?


Här är jag övertygad att de tror på tomten oavsett vad de säger. Stegen är ju framtagen och förberedd till mannen med det stora vita skägget så han kommer upp till skorstenen.

onsdag 8 december 2010

57 minuter

Jag är inne på min tredje semesterdag denna onsdag.

Jag fick ledigt - tack och bock - så att jag kan fortsätta julstöket.

Jag håller på att bocka av julklappslistan vilket går alldeles utmärkt.
I måndags körde jag köpcentrumturerna. I går, tisdag, var det centrum innan jag skulle till sjukgymnasten och ett möte på skolan.

I dag, onsdag, ska jag... eh... eller var det tomten... ? ... slå in paketen som ligger i tomtesäcken. Jag har bara tagit mig en liten pratstund á 57 minuter med min syster i telefonen. Nu är man ju kvinna och har fixat lite samtidigt: startat tvättmaskin, vikt tvätt i torktumlaren, plockat fram julklapparna, kissat (ja, jag kan göra det samtidigt när jag pratar med min syster).

Allt är inte klart, men det ser bra ut i listan.
Jag träffade en jobbarkompis på stan i går med samma syfte. Hon hade dock tagit ledigt hela veckan för att rå om sig själv och fixa inför julen. Jag tror det ska bli lite av en tradition i framtiden. Några dagars ledigt i december ... Hm. Låter som en bra idé.

söndag 5 december 2010

Nu har vi också varit där

Jag fick ett telefonsamtal för ett tag sedan. Det var från The Studio. Min kära syster Sussi hade varit där och fyllt i mitt telefonnummer så att de kunde ringa och erbjuda mig också att få vara modell för en dag.

Spännande.

Det tog ett tag innan vi kom till skott. Precis som så mycket annat.

Men idag blev det av. Ebba, jag och Ebbas gympakompis åkte dit till kl 13.

Det var sminkning och en lättare hårstyling innan man blev inkallad till fotografen.
Tilläggas ska väl att det var en massa väntan däremellan också.
Jag hade en bild framför mig att vi skulle vara där själva.
Icke sa Nicke!
Det var många många fler än vad jag trodde.
Jag fick höra att det var folk från Skinnskatteberg och Östersund där idag. Jösses!

En kul grej måste jag säga.

Ebbar har lagt upp fler bilder på hennes sida. Klicka HÄR för att komma dit.

Så här blev en del av resultatet:


























Kan avsluta med att säga att jag har fyllt i en massa telefonnummer som de ska få ringa och erbjuda samma sak. Bara så ni vet, när de ringer...

tisdag 30 november 2010

söndag 28 november 2010

Helg med familjen

Även om man far omkring som en tok överallt, så är det ju faktiskt MED barnen. I alla fall i vårt fall.

Det var ju gympa på lördagen för Ebba och Wilma.
Jag är tränare för Ebba och tjejerna, men inte i Wilmas grupp (än). Jag finns i gympahallen tillsammans med dem. Våra tjejer.

När Wilmas träning var slut, så skjutsade jag hem henne. Väl hemma stod Magnus och Felix klara utomhus för att hoppa in i bilen och skjutsa mig tillbaka till gympan. Min och Ebbas kväll slutade kl 19:30. Då tillbringades de sista två timmarna på restaurang.

Magnus fixade koja med Felix och Wilma med inhandlad fika - under bordet.
Riktigt mysigt med fika i mörkret. Det behövdes en ficklampa för att man skulle hitta fikat. Sen kan man ju passa på att forska lite. Hur ser det ut om man lyser med ficklampan under brickan om saftglaset står på brickan?
Jo, så här:
Det ser ju ut som en god drink!.
Söndagen innebar mer gympa. Wilma började kl 09:30 och Felix gympa började kl 10:00.
Nu fick Wilma klara sig själv, utan någons stöd från oss i familjen. Jag och Magnus åkte och höll i Felix gympa i 1½ timme. Ebba tog en välbehövlig paus och stannade hemma. Där fixade hon fint på ovanvåningen - Tack Ebba!
Hem och äta mat. Sen for Magnus iväg till Wilmas gympa där det stod föräldraträning på schemat. Man låter föräldrarna prova samma sak som deras barn gör ...
Det är inte många föräldrar som kan gå normalt i morgon kan jag säga. Varför?
Ha ha, det kallas för träningsvärk!!!
Ebba, Felix och jag var hemma under eftermiddagen och fixade lite ute och inne.
Shit vad kallt det var!
-10 grader och snålblåst. Hutter!



När Wilma och Magnus kom hem så var kartongerna inburna.
Det var dags att julpynta!
Här får Ebba tända första ljuset i adventsljusstaken som hon gjort.

Wilma fick tända den andra ljusstakens första ljus.



Spotify fick stå för julmusiken medan det pyntades.


Ljusen är många så här dags på året.


Ikea's försäljning lär gå bra när man brassar på som vi gör.
Det pyntas och pysslas lite här och var.

Stora familjen är samlad med igloon som ljuspunkt.


Då är det inte långt kvar tills tomten kommer alltså. . .



lördag 27 november 2010

Gympa gympa gympa ...

Den här helgen går i gymnastikens tecken.

Lördag:
Wilma 08:30 - 10:30
Ebba 09:30 - 12:00, 13:00 - 17:00 - gympaläger som avslutades på Di Spagna med alla 20 gymnaster.

Söndag:
Felix 10:00 - 11:30
Wilma 09:30 - 12:00, 13:00 - 15:00 - Wilmas första gympaläger.

Trött?

Gissa!

söndag 21 november 2010

Helgen är slut

Ja, inte var det svårt att göra av med pengar. Det shoppades julklappar och annat smått och gott. Svinkallt ute men varmt i butikerna.

Det var kravlösa timmar vi spenderade i Örebro centrums många affärer. Vi hade en liten lista på vad barnen önskade, men inga krav på att beta av ALLT. Jätteskönt.


Efter att vi intagit vår öl och kaffe så passerade vi en butik som inte är rädda för diskriminering.

Eller hur ska man tolka detta?





Även om inte jag heter Ida Sjöstedt, så ville jag inte handla här bara för att stötta denna stackars Ida som bara får 10% rabatt i butiken.


Gu så tarvligt!


Eftersom vi inte känner Örebro eller dess utbud på bra restauranger, så fick kassörskan på HM vara vår hjälp. Sicket bra förslag vi fick! Högsta betyg på restaurang i alla dess former. Mat, service, mysighetsfaktor...



Restaurangen heter Amano



Man fick en liten aptitretare innan allt smarrigt kom in.

En tomatsoppa med rökt kött på toppen. Olika smör till det hembakta varma brödet som också kom in.


Min förrätt: Pilgrimsmusslor (läs den exakta benämningen under menyn på deras hemsida)



Magnus förrätt: Blandade toscanska charkdelikatesser



Varmrätt: Kalvinnerfilé med vitlöksdoftande potatisbakelse och olivsmörstekta kantareller.


Jag är ingen fantast av efterrätt. MEN...
Jag är inte omöjlig, så jag gick sta på denna läckerhet: Haitivanliljpanacotta med karamelliserade färska fikon och mild espressosabayone



Det här ser ju inte så läckert ut. Men den där espressosabayonen var perfekt till vanliljpanacottan




Summan av det hela:
En massa pengar har spenderats.
Barnfri tid = inte avbrutna i samtalen med varandra. Att bara vara, jag och Magnus.
Att få se varandra utanför vardagens stress och alla rutiner - det är ett måste i ett förhållande.
Så nu har vi sett varandra för i år ... eller??