Guld i hopp!

Kl 09:50 satte vi oss på bussen som skulle ta oss till Stockholm. Det var Wilma som skulle tävla med sin grupp "mixtruppen" där. Tack och lov så var det bokat buss så att man slapp köra i Stockholm. En lördag dessutom.

Det blev många timmars väntan innan truppen fick kliva in på golvet och visa vad de kunde.
De var så klart jätteduktiga! Många olika åldrar blev det den här gången. Skulle tippa på att det rörde sig mellan 7 och 15 år bland de som var med och tävlade. Totalt 20 lag var med här.

När det blev dags för prisutdelningen så ökade pulsen igen. Eftersom det var så många äldre och duktiga så hade man liksom förberett sig på en tävling utan medalj. Trean ropades upp. Minns inte vilket lag. Sen informerades det att det var två guldmedaljörer i hopp. Dels de äldre duktiga tjejerna från Visby vilka vi hade räknat med, dels Västerås gymnastikförening lag Mixtruppen!

Shit!

Det tog ett tag innan vi fattade att de skulle få en guldmedalj runt halsen snart. Sen kom skriket från föräldrarna på läktaren. Tårarna kom när jag såg dem komma fram för att ta emot sitt pris. Wilma syntes inte till ...  Där kom hon. I famnen på en av tränarna full med tårar hon med. Hon hade inte gjort illa sig. Hon var överlycklig!

Klockan 8 på kvällen kom vi hem och nu ska Wilma få drömma om dagens härliga tävling.

Nu har jag kollat resultatlistan på Hammarbys hemsida och det visar sig att de var 0,05 poäng från en bronsmedalj i tumbling (matta). 

Shit, en gång till!