söndag 29 mars 2009

Oj, vilken helg

Vi har ju varit med om något bättre helg om man säger så.

Det är ju inte jätteilla, men det kändes lite tungt om man säger så.

Lördagen började som vanligt med Ebbas gympa på morgonen. Det hände en lite olycka då jag och den andra tränaren stod och passade tjejerna på sträkt volt med halvskruv. Tjong, så krockade vi med varandras händer bakom en gymnast som kom från himlen.
AJ AJAJ AJ.... det knakade till och gjorde "lökdgfoiht a aotaihfad - ont" i förlovningsfingret.
Kallt vatten ett tag, så stod jag och tittade på resten av träningen.

Sen blev det en tur ner till barnens höjdaraffär - Panduro. Köpa lördagsgodis och fara förbi ICA-grytan och inhandla fikabröd. Mums.

Kvällen förlöpte trevligt med god mat och lite vin till maten.

Rossel-host uppifrån Felix som sov........

Varningsklockan ringer i våra huvuden: Krupp.

Sen var det tyst. Inga fler rossliga hostor under kvällen.

MEN!

Jag tror klockan var vid 4, så var det kört.

De där djupa jobbiga andetagen efter de skällande hostorna ljuder över hela huset.
Mollipect brukar hjälpa.
Hm, vilken tid det tog den här gången.
Vi satt med öppen dörr i tvättstugan med täcket runt om oss.
Nä. Det släppte inte.
Ring, ring!
-Kom upp, sa de i luren.

Tja, så går det när man vill njuta av rödvinet en lördagskväll.
Det var bara till att beställa en sjuktransport för den där enormt goda skvätten vin.
Inhalera Adrenalin och natriumklorid, så var vi på väg hem vid 06:30 igen.

Skönt. Med tanke på att Felix hade varit vaken X antal timmar så såg jag fram emot en liten sömntur med honom.......
Tji fick jag.

Gissa vad som händer med Adrenalin i kroppen!?!?!?

Kl 8 gick jag upp till Magnus och bad om avlösning. Sömnturen uteblev HELT kan jag tala om.

En sömndrucken Magnus tar sig ner till fartvinden där nere. Halv 10 väcks jag då jag behöver fläta Wilmas hår inför träningen kl 10.

Det jag gjorde på barnakuten var att passa på att visa upp den där blåa, stela, svullna prinskorven som satt på min vänstra hand. De tyckte jag skulle söka för det under söndagen.
Känns lite larvigt att komma till akuten med ett litet finger när det finns allvarligare saker att ta hand om. Men jag gjorde så iallafall. Ringde HSU och fick faktiskt komma till akuten - trodde inte det faktiskt.

Det tog bara 2½ timme tills jag var klar. Det hade lossnat ett fragment från benet visade röntgen. Så det fanns en förklaring till varför jag har ont.

Det ska bli väldigt spännande att se hur det går att jobba i morgon. Den här bloggningen har tagit en del på "back-knappen" för att radera ovälkomna bokstäver. Två fingrar är nämligen ihoptejpade.

Men vad sjutton! Tänk på barnen i ......................

Tänker man på det, så har vi faktiskt haft en underbar helg.

3 kommentarer:

Susanne sa...

Ajajaj... vad det bultar och det bankar... Ajajaj... sen du lämn..nähe där blev det nog fel. Men jag kan tänka mig att det bultar och det bankar =(.
Men det finns dom som gör allt med fötterna!!! Kram

ylvisen sa...

Oj då, men vilken tur att du åkte upp iaf! Hur går det att skriva på jobbet, fast jag ser ju att du skrivit lång här iaf, fast jag vet ju inte tiden alltså hur lång tid allt tog :o)

Jobbigt med krupp!!!!!!!!

Lena sa...

Låter helt underbart.
Inget mer som hände eller räckte det med bara detta lilla?

Nä fy vad mycket det var.
Tycker riktigt synd om dig och Felix.