21 mars = Internationella Down syndromdagen

Då var det dags igen! Dagen "D" för Down-dagen.

Den 21 mars = 21/3 = trisomi 21 = 3 st kromosom nr 21.

Jag tycker om att backa tiden och läsa dikten som är så fin och berättar om den där resan man ska göra tillsammans med den man älskar och som man vill upptäcka Italien tillsammans med.

Å vilken resa vi har gjort! Helt underbar resa där vi fått tre perfekta barn tillsammans, Magnus och jag. Vi har verkligen fått se och lära oss massor som vi inte trodde att vi skulle få lära oss i och med att vi bokade tre turer till Italien. Det ingick liksom en resa till Holland där i mitten av alltihopa. Tre resor fyllda av kärlek.

Men tyvärr också en resa fylld med fördomar från sådana som inte varit i Holland och som inte verkar acceptera holländare. Sådana som "tycker synd om" holländare och deras familjer.

Då är det tur att man har en familj och folk som man gillar och som accepterar Holland, som man kan träffa och njuta av livet tillsammans med. För är det något vi är berikade med, så är det ett liv fyllt av glädje och värme.

Låter det konstigt det jag skriver? Läs dikten så förstår du nog våra resor bättre.

Välkommen till Holland en dikt av Emily Perl Kingsley

Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det känns att leva med ett barn med funktionshinder - att försöka hjälpa människor som inte har gjort denna unika erfarenhet att förstå, att föreställa sig hur det skulle kännas. Det är så här... När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien. Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland." "Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien! "Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där får du stanna. Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats. Så du får bege dig ut och köpa nya guideböcker. Och du får lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött. Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... Holland har tulpaner. Holland har till och med verk av Rembrandt. Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... Alla skryter de om vilken härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga "Ja, det var dit jag skulle ha åkt. Det var vad jag hade planerat". Men! Om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland.

Det är faktiskt en sak som jag tagit bort ur den här texten här ovanför. Det stod något som jag tolkade som att man var ledsen över sitt barn som var fött i Holland. Men där känner jag inte alls igen mig. Så jag tog mig friheten att redigera texten så att den känns bra för mig.

När man läst detta ska man lyssna på texten och titta på detta bildspel så blir hjärtat så varmt så varmt ...




 Ha nu en jättebra dag allihopa!

Guld i hopp!

Kl 09:50 satte vi oss på bussen som skulle ta oss till Stockholm. Det var Wilma som skulle tävla med sin grupp "mixtruppen" där. Tack och lov så var det bokat buss så att man slapp köra i Stockholm. En lördag dessutom.

Det blev många timmars väntan innan truppen fick kliva in på golvet och visa vad de kunde.
De var så klart jätteduktiga! Många olika åldrar blev det den här gången. Skulle tippa på att det rörde sig mellan 7 och 15 år bland de som var med och tävlade. Totalt 20 lag var med här.

När det blev dags för prisutdelningen så ökade pulsen igen. Eftersom det var så många äldre och duktiga så hade man liksom förberett sig på en tävling utan medalj. Trean ropades upp. Minns inte vilket lag. Sen informerades det att det var två guldmedaljörer i hopp. Dels de äldre duktiga tjejerna från Visby vilka vi hade räknat med, dels Västerås gymnastikförening lag Mixtruppen!

Shit!

Det tog ett tag innan vi fattade att de skulle få en guldmedalj runt halsen snart. Sen kom skriket från föräldrarna på läktaren. Tårarna kom när jag såg dem komma fram för att ta emot sitt pris. Wilma syntes inte till ...  Där kom hon. I famnen på en av tränarna full med tårar hon med. Hon hade inte gjort illa sig. Hon var överlycklig!

Klockan 8 på kvällen kom vi hem och nu ska Wilma få drömma om dagens härliga tävling.

Nu har jag kollat resultatlistan på Hammarbys hemsida och det visar sig att de var 0,05 poäng från en bronsmedalj i tumbling (matta). 

Shit, en gång till!

Felix delar med sig av sitt hjärta

När vi satt och väntade på de sista poängen i melodifestivalen så låg Felix med sitt huvud i mitt knä. Han var jättetrött och lite ledsen för att han inte fick titta på film i pappas mobil där vi satt vid tv:n. När Magnus tog den ledsna Felix så lämnade han kvar en bit av sitt hjärta hos mig. Ett fuktigt hjärta på mitt byxben.<3

Published with Blogger-droid v2.0.9

Felix betyg av dagens kvällsmat.

Det hör ju till vanligheten att man får höra sanningen från barnen när de kommer till matbordet.

- Åh vad gott!
- Det här tycker inte jag om!
- Jag vill inte ha! 

I kväll när Felix kom till bordet så tittade han på ugnspannkakan och sa:

- Ska inte kräkas!

Tydligare än så är det väl svårt att vara. Mycket riktigt så passade inte kvällsmaten honom utan han höll sig till smörgås och bacon. Magnus lyckades få i honom ett par bitar av pannkakan, men det var allt.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Mjölksyra i tränad kropp.

En helt perfekt dag vid Romme Alpin tillsammans. Det var bara resten av familjen som saknades (Ebba & Felix).
Vi kom dit kvart över 8. Lite folk var där. Till en början var det lite mulet, med vid halv 10-tiden kom solen. Lagom mycket folk i backen. Vi provade många backar. På eftermiddagen kom det några regnstänk! Då tänkte vi att det bara skulle bli ett åk till. Men i liften upp så kom solen tillbaka, så det blev ett extra åk mot vad vi tänkt. Sen skakade benen så mycket att jag kände min begränsning och gav upp.
Nu känner jag att det inte bara är benen som är möra. Det känns i hela kroppen att den gjort något som inte tillhör den dagligen egentligen obefintliga träningen.
Nu kände jag ju förstås redan i morse av att kroppen var lite öm. Det kommer nog av min vurpa jag gjorde när vi åkte skridskor i går kväll, Wilma, Ebba och jag. Jag hann bara sätta skridskorna på isen innan benen for undan på ett kick. Tjoff! Så låg jag där med Ebba och Wilma som kom farande mot mig med skräck i ögonen. De hade rätt när de sa att jag också måste ha hjälm. Tyvärr hade jag ingen, så jag fortsatte lite försiktigt som Bambi på hal is. Jag klarade huvudet i alla fall i det första fallet.
Nu vill jag bara tillbaka till Avesta till våra andra barn så jag får gosa lite. Men jag tror de får komma till mig i soffan för att gosa.
Tur att jag har semester i morgon också. Tror inte jag kommer kunna röra mina fötter i morgon. Med andra ord så skulle jag inte kunna flytta foten från den s k gaspedalen som används när jag jobbar.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Lunch på Toppstugan

Magnus, Wilma och jag är i Romme och åker skidor. Kl 11 skrek magen så vi tog oss upp till Toppstugan och ska nu inmundiga en rejäl lunch innan vi far ner igen.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Snart ... snart!

Tog en promenad hem efter jobbet idag. Igen. Det är sååå skönt att gå den här timmen. Idag tog jag det lugnt. Ingen träning. Bara en promenad fylld av luft, sol, snö ... och en del avgaser tyvärr.

När man går så här och njuter så måste man titta sig omkring och se vad man har omkring sig. Njuta av det man ser. Jag fick se hur våren tittade fram. Att snön hade smält fram en del av gräset.

Det var 100% njutning på vägen hem. Massor av tid att tänka på. Jag riktigt kände hur D-vitaminerna sögs in i porerna. Hoppas på mer sol den här veckan.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Hundar, kräftor och melodifestivalen

Dagen började med ett trevligt möte med grannen som fått vänta på att bli bjuden på kaffe i ett par år. Men nu blev det av. Äntligen.

Sen blev det besök till min pappa där barnen fick passa på att gosa med lite pälsdjur.

Hem för lite kvällsmat vilken bestod av ett blandat utbud. Plockmat som vi kallar det; köttbullar, prinskorv, Ebbas potatis, baguette, mozarella och ... kräftor! Efter maten var det enkel väg till soffan och melodifestivalen. Felix valde dock den enkla vägen till sängen redan efter maten. Tvärtrött. 

Published with Blogger-droid v2.0.9

Aktiv Felix

Det vaknade en piggare son idag. Började förstås med lite halvbra frukost. Men efter en hel del tjat och gnat så fick han i sig tillräckligt.

Sen var han redo för Pyssel med en massa bra finmotorik. Clownen blev färdig till slut, och sen blev det till att färglägga det jag åstadkom på hans ritpapper. Han är riktigt duktig och noggran med pennorna!

Nu är han redo för nya utmaningar i skolan. Frisk nog att fixa både ute och inne.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Inte alltid som man tänkt och planerat

Den här helgen hade vi planer på att vi, Magnus och jag skulle kunna få umgås på tu man hand. Hade bokat bord på restaurang. Planerat sovmorgon på lördagen. Men det var vad vi trodde och hade planerat för. 

Så blev det inte. 

Hur som helst måste jag bara visa att de fina tulpanerna jag och Magnus njöt av på morgonen på alla hjärtans dag, faktiskt är riktigt fina om man går nära och tittar på dem. 

På kvällen när jag satt och väntade på att de skulle anlända hemmet efter en dag på skola och jobb, så kom de till slut, Wilma och Magnus, med en bukett till mig på alla hjärtans dag. Blommor som levde och luktade gott! 

Mitt minne räckte dock inte ända fram den dagen med tanke på att jag själv totalt hade glömt bort att jag handlat åt Magnus. Det såg jag inte förrän på kvällen när jag satt i Ebbas rum och såg det röda paketet ligga i hennes garderob. Då trillade minnet på plats att det låg två T-shirtar som inhandlats till Magnus. De fick dock vänta till dagen därpå när barnen kunde få vara vakna och ge pappa en present. Minnet är inte vad det borde vara om man säger så. 

Felix har varit tyngd av feber här några dagar. Feber och ont i halsen = minimalt matintag. Dock fanns en vilja att klippa pappas hår. Så efter en dos Ipren så var han redo att gå lös på busken på pappas huvud. Tur att jag fanns nära till hands med tanke på att orken inte räckte till hela huvudet. 

I fredags vinkade vi av Ebba som åkte på konfirmationsläger. Wilma och Felix skulle ha blivit skjutsade till farmor och farfar medan jag och Magnus skulle umgås. 

Nu blev det ändrade planer, och det betyder ju inte att det var negativt och tråkigt för det. 

Wilma och jag åkte till Erikslund och hade det mysigt tillsammans när vi lunchade med var sin bakad potatis. Innan det hade vi trängts på Usport och Picabo. Trängseln var mer när vi satt i bilen än inne på affärerna. Det är galet i trafiken på Erikslund om man säger så. Men men, det blev en stund där bara jag och Wilma kunde vara tillsammans. 

I morse var jag på jobbet kl 07:30 vilket var planerat sedan tidigare. Jag fick sällskap av en kollega, så det blir ju lite trevligare då. Vi var "klara" kl 13:30 så då tog bilen mig hem till familjen igen. Efter en stund med slutna ögon i soffan, blev det tid för lite spel med Wilma och sen legobygge med Felix. Ett bygge som han fick i julklapp. Med lite stöd så fixade han det riktigt riktigt bra! En perfekt storlek på legobygge för Felix i dagsläget. Nu är han ju inte 100% frisk än, så orken tröt lite emellanåt. Men han fixade det riktigt bra. Imponerad mamma satt bredvid och hjälpte till med det svåraste. 

Det blir en till dag i hemmet för Felix i morgon. Han får inte i sig särskilt mycket i matväg oavsett om man bjuder på kinamat, yoghurt eller glass. Efter någon tugga så är han "mätt" enligt honom. Så om han ska orka en dag i skolan där man ska vara skärpt inne och aktiv ute, så krävs det att man kan tanka honom med föda och fylla på energidepåerna hos honom. 

Ingen tuff Felix i dag

Ont i halsen och 39,6 i feber. Piggelinen var inte heller lockande så den fick gå orörd in i frysen igen. Stackars Felix!

Published with Blogger-droid v2.0.9

Här har du blömstrena!

Vi tänkte båda två att det redan fanns blommor i en vas att ställa fram på Alla Hjärtans Dag.

Man ska inte slösa när det redan finns ungefärligt snarlika ting att tillgå. Sen är det väl tanken som räknas ...

Vi blev sååå överraskade båda två åt de vackra blömstrena. Här snackar vi äkta kärlek.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Hatkärlek

Vi var hembjudna till några kompisar som bjöd på mat i lördags. Till Wilmas stora glädje hade de skaffat en kramgo katt. Felix visade dock den hatkärlek han känner för katter. Han vill klappa och hallå den, men kommer den för nära så backar han. Han blev modigare och modigare med tiden. Hade inte Magnus varit allergisk så hade Wilma gärna ställt upp som kattvakt.

Published with Blogger-droid v2.0.9

En kall men skön eftermiddag på mälaren

När killarna var på gympa och Ebba i kyrkan, så föddes en tanke på att vi skulle ta oss till mälarisen efter maten. Wilma var inte sen på att nappa på idén. Så när alla kom hem från sina "plikter" så var killarna med på att åka iväg efter maten. Ebba skulle inte följa med den här gången. Hon skulle till Anton.

Väl på plats så insåg vi vuxna att vi också skulle ha haft med oss våra skridskor. Inte bara barnen. Det var helt underbar is på hela mälaren.


Felix ville först göra rent en stolpe i vattnet/isen.


Magnus gjorde två hål. Sen gick borren sönder ...


Det blev en liten stunds pimpling. Två små rackare fastnade på kroken. Inte värda namnet fisk ens en gång. Så de fick lyckliga hamna i vattnet igen så att de kan äta upp sig lite innan de förhoppningsvis fastnar på kroken en annan gång och då mycket fetare.


Ihärdigt skrapande på pinnen innan det var gott med varm Oboy och smörgås. Mums.


Varför inte pryda isen med lite vass i en is-vas!


Sen blev det kallt och det kändes läge att ta sig tillbaka till bilen.
Det kändes dock som att något hänt med bilen ... Den var svårstartad och vi fick inte upp värmen ordentligt i bilen. Det drog lite om man säger så. Sen upptäckte vi att någon snott gummit runt fälgarna också. Jäkla tjuvar!


Ja ja, nu är vi hemma i alla fall. Välbehållna efter ett äventyr på isen.

Läxläsning med Wilma

Felix är med Magnus på sin gympa. Ebba är i kyrkan - konfirmation.
En alldeles perfekt stund för Wilma och mig att fixa hennes läxa.

Published with Blogger-droid v2.0.9

8,17 km

Slog slag i saken och tog mig ut på min extra långa runda där mätaren stannade på ca 8 km igår. Känns skönt.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Kan själv

- Mamma hjälp! ropar Felix uppifrån hallen. 

- Vill spela Alfons och Milla datorn!

Jag gick upp och satte på datorn. Sa till Felix att klicka på "snögubben" för att logga in. Eftersom det är en antik dator så tar den en evinnerlig tid på sig att vakna till liv och kan användas. Så jag gick ner och fortsatte med det jag höll på med. När jag tänkte att datorn måste ha vaknat färdigt, så gick jag upp för att sätta på spelet. Det behövdes inte. . . 

Här orkar man inte vänta i onödan utan sätter på spelet själv tydligen. 

I går var Felix och Magnus till stan och lät Stina klippa Felix igen. En frisörska som känner Felix utan och innan som säger åt Felix att sitta still o s v. Felix är ju inte den som är den utan säger också ifrån till Stina om det är något han inte gillar. 

- AJJE!!! skriker Felix när Stina kör med den lilla trimmern i nacken. 

Den här gången hoppade Stina till. Men tar inte åt sig av den ilska som Felix visade under en mikrosekund. Tur man inte är långsint utan kan släppa tråkigheter lika snabbt som de kan komma. Ännu en sak en hel del folk skulle behöva ta lärdom av. 

Innan frissan var de och hämtade Felix nya glasögon. Sitter lite snett bara, så det får väl bli en tur till ner på stan någon dag. Det är en ny styrka i dem och det märktes på Felix som satt och vred huvudet hit och dit igår. Man såg att han kollade runt för att få till synen ordentligt. Han säger att han tycker att han ser i dem och tycker om dem. Så vi får väl se om det verkar bra. 

Strumpor efterlyses

Nu har strumphögen väntat länge nog på att sorteras. Så vad passar bättre än att ta tag i högen när jag ändå är hemma och vabbar.

Published with Blogger-droid v2.0.9

Minnen. . .

Har precis satt mig för att fixa lite med kort och filmer som har lagts över på en extern hårddisk. Det här kommer att ta tid om man ska fastna med minnen så här.

Ser man att systrarna är lika eller? Det som skiljer är väl att Wilma inte läspade lika mycket som Ebba. Vad jag minns i alla fall.

Får se om filmen går att öppna här på bloggen.

Äntligen helg

Förra helgen kände jag att jag hann hur mycket som helst och hade energi som flödade. Det var ju min första hellediga helg på 7 år. Förutom några veckors ledighet vid sommar och jul förstås. Annars har ju min helg alltid börjat med gympa som tränare varje lördag. Jag älskar ju gymnastik så det har inte varit tråkigt på något sätt. Tvärtom. Det har ju varit fyllt av roliga stunder. En stor social bit. Så, nej det har inte känts fel att ta sig till gympan.

Men nu känner jag att mina helger har varit för korta för att hinna varva ner och hinna med hemmet.

Som sagt så hade jag energi att greja massor förra helgen. Den här eftermiddagen gjorde jag en annan prioritering.

Jag hade en plan på att göra rent åt fåglarna. Men jag kände mer för att göra samma sak som man gör med en urladdad telefon. För det var precis vad jag kände mig som; en urladdad person. En urladdad telefon lägger man på en plats där den får ligga stilla och ladda batterierna. Själv placerade jag mig i soffan med en bok i handen och en kopp kaffe inom armlängds avstånd.

Nu vet jag vad helgkänsla är.

Published with Blogger-droid v2.0.9