Gormémiddag

Slår på stort innan vi träffar Björta.

Björn Skifs!

Nu kommer vi!

Lunch i vardagsrummet - vabbar

Lite lyx i vardagen när man är hemma. Äter medan Emlakrämen verkar.

JAAAAA!

Det funkar! Gissa vem som lekte med min mobil? Ledtråd: äldst . . . Tjej . . . Gymnast . . . Avundsjuk . . .

Men nu då?

Kommer det in på rätt ställe ?

Felix skolarbete. Nr 6. Det här gör mig

Felix skolarbete. Nr 6. Det här gör mig lycklig att få se :).

Hm. Det funkar men . . .

Hm. Det funkar men . . .

Testar att blogga från mobilen. Felix öv

Testar att blogga från mobilen. Felix övar att rita innanför strecken

Läxa i köket

Måste testa om jag också kan mobilblogga

World Down syndrome day

Den här dagen är Felix dag. Bland många andras. Andra personer som har en extra kärlekskromosom. Down syndrom.

Felix har ju 3 st kromosomer av nr 21 = den 21 mars = 21/3.

Därför har detta blivit Down syndromdagen. Värd att firas.

Kalaset för Felix blev att han fick följa med och röja runt på Busborgen. Wilma hade kalas för sina kompisar idag, så då var hela familjen med och förlustade sig bland övriga barnfamiljer i Västerås.

Det hände en sak i torsdags som gjorde mig så glad och rörd..... En sådan underbart härlig känsla kom över mig på några sekunder.

Det var när jag var med Wilma på simskolan som det hände. Jag såg en person som jag kände igen. Hon satt med sitt barn i den lilla basängen för de allra minsta. Jag vet att hon skulle vara mammaledig och att det handlade om att hon skulle adoptera ett barn. Där satt hon, Felix logoped, tillsammans med sin lille kille som ursprungligen kom från Kina.

Det som värmde mest i hela min kropp var att killen har Down syndrom!

Jag pratade med henne och fick reda på att de visste om att han hade Down syndrom och att han hade hjärtfel. Ett barn som inte var önskat i ett land som får komma till den här familjen i Sverige som längtat länge efter barn. I dag är han hjärtopererad och hjärtfrisk. En pigg och glad kille hos sin lika glada mamma.

Jag kan leva länge på den underbara känslan när jag tänker på att hon adopterade ett barn med Down.

Gå på känslan

Är man trött när det är dags att gå hem. . . .
Vad gör man då?
Tar en paus på golvet i skolan.

Det skulle se ut det, om man skulle gå efter känslan.
Folk som ligger lite här och var när tröttheten faller på.

Bara en liten paus

Nä, jag har inte glömt bort att jag har en blogg.
Det är lite mycket som händer i mitt liv just nu, så då får jag lämna vissa saker ogjorda. Som bloggen.

Det som varit skönt är att vi varit på TUFF-läger nu i helgen.
TeckenspråksUtbildning För Föräldrar.

Skönt att lägga tankarna på annat. Annan som lagar mat. Annan som säger vad man ska göra.

Måste få vara så ibland.

Hå hå ja ja

... nä det är inte tomten som bloggar!

Summan blev strax under 5000 lakan för bilen... som står 7 mil bort.

Wilmas utslag fortsätter att komma... kvällstid...
^
Hå hå ja ja

Bilder från helgens äventyr

För det första kan man ju undra om det ska vara så här krångligt att hitta en parkeringsplats ute i urskogen i Dalarna....

Sen tog det ju faktiskt ca 45 minuter innan den här platsen var ledig.
ÅHHHH! Här vill inte jag parkera igen i alla fall.
Vilken otrolig tur att detta skedde så nära svärföräldrarna.
Då slapp våra två minsta kottar vara ute i urskogen och vänta på denna p-plats.
De fick ju i stället komma till farmor och farfar, få god mat och trevlig sysselsättning.
*
Bara att få läsa sportbilagan ifred...

... eller att diska...

Wilma hade det inte roligt. Hon hade det ganska tufft under kvällen.

Efter besöket på akuten så är man väl värd en låda glass va!?

Det blev två lådor.

Nu åker vi hem i hyrbil

Vi hamnade på akuten i Avesta med Wilma.
Utslagen växte och var alldeles bulliga. Det var som man såg när det växte.
Lugnande besked.
Nässelutslag efter alla infektioner hon har haft.
Kortisontabletter på akuten och en flaska Tavegyl i handen innan vi fick åka därifrån.
*
Vi skulle ju bara åka och hämta Ebba, äta lunch och sen åka hem idag.
En lugn och skön dag.
*
Näpp!

Så blev det alltså inte.

Det fanns inga hyrbilar i Avesta, så vi fick tag i en i Hedemora efter X antal telefonsamtal.
Men det behövdes ett samtal extra för att kolla så att vi fick ta den där hyrbilen då vi anlitat Falck Euroservice och hade rätt till hyrbil.
Det fick vi. Tack för det.
*
Så nu åker vi hem i hyrbilen som vi får ha i tre dagar innan vi ska lämna tillbaka den ..... i Hedemora.
Vi hoppas att vår bil är lagad innan det... i Avesta...
*
Som det ser ut i dagsläget så lär vi ställa in besöket till plastikkirurgen i Uppsala här i veckan.
Tur att såret inte är alarmerande och faktiskt kan vänta. Enligt vår bedömning.

Hej så länge

(Nå'n som vill köpa en VW Sharan till en rimlig summa? Det är ett riktigt äventyr att leva med den)

Trasig bil, fint väder, utslag på Wilma

Lördag morgon.
Wilmas feber var nog inte närvarande. Hon verkade pigg på morgonen.
Jag mådde sämre. Jag har småfebrat några dagar, så även denna.
Två Panodil i magen tillsammans med frukost.
Mot farmor och farfar för att hämta Ebba.
*
TUUUUT!
Bilens varningsljud hörs i bilen och färddatorn säger: STOP
*
Vi är nu 3 km från farmor och farfar.
Farfar kommer och hämtar Felix och Wilma som får komma hem och få mat och värme.
Jag och Magnus väntar på bärgningsbilen i ca 45 minuter.
Vi hade i alla fall tur med vädret!
Soligt och hygglig kyla.
*
Efter många krångliga samtal så hittas en hyrbil i Hedemora som vi får tag i.
Farfar skjutsar Magnus dit för att hämta den.
Bärgningsbilen släpper av mig så att jag kan ta mig till farmor och farfar.
Mat! Gott! Tack för maten.
*
-Wilma har utslag! säger Ebba.

Jag vet, jag såg det i morse. Några prickar på benen.
Men nu var det stora områden på händerna, magen, armarna, under armhålorna, halsen och örat.
Nu har Magnus precis kommit i hyrbilen och vi ska väl bara njuta lite tillsammans innan vi far hemåt. Där får vi kontakta sjukvården som får kolla på Wilma.

MEN!!!

Det finns de som har det värre!

Bytt är bytt...

Ebba har sms:at att hon känner sig piggare och njuter av att vara hos farmor.

Här ikväll kände vi att det är Wilmas tur... igen.
Feber.........

Undrar varför man känner sig lite lätt slutkörd.
Detta och sen läget på jobbet.

I dag har jag anmält mig själv för att jag inte har hunnit med mitt jobb. Remisser där patienten skulle skulle ha varit på undersökning innan jag skrev remisserna .....

Nu är klockan lite över sju på kvällen. Jag ska borta tänderna och lägga mig med Wilma.

Natti natti

Det finns de som har det värre

*
Jag vet att det finns de som har det fördjävligt. Livet är orättvist hit och dit i olika lägen.
Så jämför man med andra så har jag det som en guldgruva i mitt liv.
*
Men jag tänker i alla fall tillåta mig att få känna mig lite nere ibland.
Det finns bra dagar och det finns dåliga dagar.
*
Ibland känns det som om man lever lite i motvind bara.
*
Då kommer tankarna och funderingarna igen.
Vad vill jag göra med mitt liv?
Vill jag ha det så här?
Man vet vad man har... o s v
*
Sen kommer de bättre dagarna och då rycker jag på axlarna och lever livet.
Dessa dagar är så härliga.
Eftersom jag vet att dessa dagar kommer, så är det ok för mig att fundera så här över livet.
*
En sak som jag är glad över är i alla fall att man kan motstå visst tryck och stå på sig på sin egen tro. Som det där med svininfluensavaccinet.
Vad tyst det blev när massvaccinationen var över. Tog smittan slut då?

Jag och min familj och fler i min närhet tog aldrig vaccinet.
Vi fick inte svinet i oss heller - vad vi vet. Kanske har vi haft det... kanske inte.
En kompis till mig fick svinet i sig. Hon lever som vanligt idag.
*

Felix! Vad har du gjort?!

Innan kvällsmaten så ville Felix ha hjälp med toalettbestyr.

När jag sätter mig på huk hos honom så möter mina ögon denna tröja:
!!! Avklippt hår!!!

- Felix, vad har du gjort?! utbrister jag samtidigt som mina ögon far upp på hans frisyr som dock ser orörd ut.
- Lippt, svarar han med ett stolt leende.
- VAD har du klippt?
- Bamse, svarar han samtidigt som han spänner armarna som Bamse gör när han är dunderladdad.

Ebba som hör detta far upp på hans rum. Sen kommer hon ner med...

- Men man får ju inte klippa Bamse, sa jag till honom.

- Nä, skrattar han förstående.

- Vad får man klippa då?

- Papper, svarar han.

Ja, nog vet han när han gjort något fel allt. Dock lite svårt att hålla sig för skratt när han stolt berättar att det är Bamse som blivit friserad.

********************************************************

I övrigt, förutom alla sjukdomar som härjar hos oss, så måste man väl få njuta av denna underbara vinter.

Det här kommer vi inte att få uppleva på många år framöver. En riktig vinter.
Vår trädgårdsspade visar lite av snödjupet på baksidan vid ett orört ställe.

En del andra ställen måste dock röras eftersom man måste lassa av snön någonstans när man skottar.

Säga vad man vill, men det är ju faktistk häftigt med dessa vallar. Tänk att Wilma kan kliva upp på vallen och vara högre än trädet som hon har till höger. Eller att ha huvudet i samma höjd som taket över vardagsrummet.

Vilken tur att vi har ett staket på 1,2 meter så att våra barn inte kan rymma....

Inte ett enda barn har jag hört klaga över snön. Det är bara vuxna som tycker att det räcker.

Kan inte vuxna också passa på att njuta lite?

Vad är alternativet för denna årstid?

Slask!

Nä, jag passar på att njuta så länge det är så här fint.

Men gissa om våren kommer att få avnjutas och vara efterlängtad i år.