torsdag 29 april 2010

Äntligen...........

.............. såg man en Felix som gladeligen stoppade mat i munnen och åt med god aptit.

Det vet man ju själv när man varit magsjuk. Inte direkt sugen på en saftig biff och en fet sås direkt. Blä!

I förrgår gjorde jag ju ett försök med att ta ut honom och Wilma på en promenad till dagis för att säga att Wilma skulle komma dagen efter. Jag fick dock konka hem en låg Felix som hamnade på toa efter den promenaden på några hundra meter. Jätteont i magen. Sen en stunds vila på madrassen, så var han lite piggare. Men bäst att vara hemma en extra dag.

Man vill ju inte vara den som är boven till onödiga smittor och skicka barnen för tidigt till skola/dagis. Speciellt inte när man pratar om magsjuka - hualigen....

I dag gick promenaden bättre. Jag åkte bort och hämtade Wilma för att ta oss till simskolan. När vi kom utanför grinden så kommer en lycklig Felix med sin nya rollator och pappa i eftersläpet. Till sin stora förtvivlan så fick han inte följa med i bilen hem. Vi skulle ju bada, jag och Wilma. Felix absolut roligaste aktivitet. Där står han med tårar i ögonen och ser oss åka iväg.

Känns i mammahjärtat.....

Å andra sidan får ju Wilma den tid hon verkligen behöver med bara en förälder.

Tänk om man kunde klona sig. Jag har ju receptet på kloning hemma faktiskt. Vi klonar ju Herman. Vi har alltså en till Herman hemma hos oss som vi tar hand om.

Men det förstås, Herman ska man ju äta upp när han är färdigklonad. Det slutet vill jag ju förstås inte vara med om.

Herman behöver lite mat, så där en var tredje dag. Varje dag ska man röra om honom så att han får luft och inte dör.

Nu är jag ju lite mer matglad än så och kräver dock mat oftare än var tredje dag...

Jag kanske får satsa på att bli en Herman i mitt nästa liv.

onsdag 28 april 2010

Saknar du en kompis?


Det gör de här strumporna också. . .

Magsjuka...

I förrgår fick Magnus ett telefonsamtal som fick avsluta dagens arbete med att hämta en kräkande Felix på skolan.

Magsjuka.

Isolerades på toa - som vanligt. Sista kräkan kom natten till igår. Sen har det varit lugnt. Coca-cola och rån fick stanna kvar i magen under gårdagen.

I dag var det min tur att vabba. Vi tog rollatorn och traskade bort till dagis för att meddela att Wilma kommer i morgon. Man får inte ha barn på dagis om syskon är magsjuka - kloka beslut!

På vägen hem så orkade inte Felix gå. Han ville bli buren. Det var något som inte stämde.
Väl hemma så märkte jag att det var dags för toa för honom.

Blek och gnällande p g a ont i magen satt han på toa.
Har det tagit om?

Det återstår att se.

tisdag 27 april 2010

Groprensning


Då var det dags att städa skumgummigropen i stället för träning. Ni anar inte vad som gömmer sig i den. . . Bl a 3 mobiler, smycken, pengar . . . o skumgummidamm till förbannelse.

Botten är nådd o det är dags att sopa o dammsuga

Gropen är stooor när det är dags att städa den

måndag 26 april 2010

Lina kommer fortfarande . . .


. . . hem till oss. Skönt att slippa tänka på vad man ska göra. Vissa rätter vill barnen ha repris på.

söndag 25 april 2010

Undervisningen fortsätter.....

... i hemmet förstås!

Många sinnen stimuleras innanför väggarna här.
Motivationen är inte alltid på topp hos Felix.

Men det gäller att vända på den då och få honom intresserad och vilja vara med.

Magnus och Felix har en ensam stund på lördag förmiddag.

Felix kan hålla sig innanför linjerna:
Magnus visade på ett papper och Felix gjorde lika dant på sitt papper:
Limmade fast pärlorna.
Färglägga innanför linjerna, klippa ut bokstaven och tejpa fast det på ett annat papper.


Sanden är rolig! Där kan man skriva bokstaven, skaka bort den och skriva ny.


Här har Felix skrivit själv:


Motivationen var inte på topp här i kväll. Så jag hjälpte till att limma fast garn till A och så hjälptes vi åt att limma på färgat grus på "a".
Här kommer man ju att kunna känna hur en bokstav känns i formen. Inte bara se den. Taktila bokstäver.


Dagens avslutning fick han en penna i handen och ett blankt papper.
Jag sa att han skulle skriva "A". Rättade honom när han tog fel hand. Han bytte utan konflikt och utan att tappa intresse.
Sen skrev han:

Trägen vinner!
'
Att man från personal får höra "men det är ju inte alla som kommer att kunna läsa och skriva" när jag påtalat vikten av att lära sig bokstäver.......
Sen ser man resultatet efter vårt eget arbete här hemma. Bildbevisen här ovan.
Behöver jag säga hur ledsen man blir när en normalstörd vuxen arbetare inom särskolan har dessa tankar?
'
Så vi fortsätter med att ha undervisning i hemmet - av normalstörda föräldrar som TROR på sitt barn.


Ledigt? Trodde du ja...

Klicka på bilden så ser du vad det står.


tisdag 20 april 2010

Bloggen får gå i träda ett tag

......................... Jag sitter och funderar på vad jag ska börja med här i bloggen.

Det är mycket nu. Lite väl mycket känns det som.

På jobbet ska vi göra en form av koll efter tidstjuvar genom att under en vecka skriva upp allt vi gör och vilken tid vi lägger ner på det. Det vill till att man inte sköter en förstoppad tarm på arbtestid då. Tidstjuv? Smitning från arbetet? Ska man flexa ut om man är trög i magen kanske?

Själv har vi en energitjuv i vår närhet.

Skolan.

Felix skola är just nu en sådan jävla (ursäkta) energitjuv just nu så jag känner mig gråtfärdig. Tårarna kommer också. Tack och lov känns det lite lättare efter att man släppt ut lite tårar. Väl utvalda folk får stå ut med vårt ältande om våra känslor när det gäller lärande i skolan.

I lördags när jag kände mig supernere och var fylld av gråt, så tänkte jag på Felix. Om inte jag/vi orkar, hur f-n ska det gå för Felix då? Han ställer inte några krav på lärande i skolan. Inte muntligt i alla fall.

Just nu har vi fått ta över lärarbiten. Vi tillverkar material som vi hoppas att Felix ska bli motiverad och hjälpt av i sitt lärande med bokstäver.
Jag läser en bok om läs- och skrivprocessen där man får hjälp med hur man ska lära barn att läsa.
Om vi inte gör detta så kommer Felix stå och stampa på samma ställe som han gjort ett bra tag nu. Utan kunskap om bokstäver och vad som händer när man sätter ihop dem.

Här togs det fram en låda med fin sand som Felix känner på och vi hjälper honom att dra i sanden så att det blir ett "A". Både med fingret och med ett sugrör. Sugrör kan också se ut som "A". Detta är alltså taktila bokstäver. En enorm hjälp i lärandet.

****************************************************
Jag gick ju sta och fyllde år här för ett tag sedan.

Man brukar ju säga att "det är tanken som räknas".

HÄR har det verkligen använts en tanke. Min älskade Ebba stod, kvällen till min födelsedag, i sitt rum och gjorde mig denna underbara present. Hon hade inte köpt något, och hon ville verkligen ge mig något. Hon är alltid så omtänksam - inte bara när det gäller födelsedagar. Det kan komma när som helst.

Här har hon klistrat ihop ett genomskinligt påskägg som hon målat på insidan av botten och smyckat så fint. Ägget är omsorgsfullt igentejpat så att det inte faller upp så lätt. Inuti ägget så är det en binda fastklistrad med texten:
"Vid nödfall, öppna ägget".

Snacka om att det finns mycket tanke och kärlek i den här presenten. Njuter.


Varför inte titta in till hennes blogg så får ni se mer... HÄR går bra att klicka.
*****************************************************************

Felix har träffat en tandläkare för att hans tänder växer snett och vint. Nu fick vi höra att han är för ung för att man ska göra något åt det. Men de tog en datortomografibild på hans tänder i alla fall. En stor apparat som man ska vara alldelse stilla i när apparaten rör sig runt huvet på en.

Klart Felix fixar det!


*****************************************************************

Wilma har ända sedan Felix fick eget rum, velat sova i Felix rum. Trygghet handlar det om här.

Vi har flera gånger varnat för att Felix brukar kunna ramla ur sängen och vill att hon ska sova en bit ner på madrassen. Men inte Wilma inte....




Den här gången gick det ju bra.

Sen finns det ju andra sätt man kan se till att inte få honom på sig.
Man kan ju lägga sig bredvid honom när mamma och pappa sagt god natt.





********************************************************

För ett par veckor sedan var Ebba och Wilma till frissan. Ebba hade redan bestämt sig för att klippa av sig håret.

Jo, tjena! tänkte jag och trodde inte att hon skulle våga.

Jag hade fel! Kolla in vad snygg hon blev i håret. Sådan där frissyr som håret är lite längre fram än bak. Svårt att se här kanske, men man får ju se det när man träffar henne.

Om det inte hunnit växa ut då förstås. ;)




**********************************************************************

I fredags var Felix på sitt första disco. Det var skolan som ordnade.

Jag gjorde helt fel när vi kom dit. Jag blev så glad när jag såg några i gympasalen, som var omgjord till dansgolv, som vi kände. Jag gick snabbt fram till dem i mörkret och den höga musiken, vilket gjorde Felix livrädd.

Pucko till mamma!

Det tog en halvtimme i mina armar som idag har en längd av ett par babianarmar, innan han gick ner på golvet och stod på egna fötter. Vi dansade fram till 19:30 då det var slut. Nästa gång ska jag ta det lilla lugnare, så kanske han gillar det bättre.



*****************************************************************

Ja, det var en liten blandad kompott av saker som hänt här.

Jag lägger samvetet för bloggen i träda och tänker inte känna att det måste uppdateras med nyheter om mitt liv. Jag kommer att komma tillbaka, men vi får se när.
Vem vet, kanske redan i morgon... nästa vecka... månad... det återstår att se.
.
Min energi måste gå till andra saker nu. Familjen och allt runtomkring som vi måste kämpa med.
.
Jag avslutar med en bild som Ebba tog här om dagen.
.
En bild med meddelandet:

"Det är tanken som räknas - en tanke fylld av kärlek. "


Ni ser väl hjärtat?

söndag 18 april 2010

tisdag 13 april 2010

Herman är uppäten

För åtta dagar sedan knackade det på dörren av två personer med huvan uppfäld. Klockan var lite åt kvällningen och jag och Ebba satt framför TV:n. Tankarna gick till att det var några ligister som var ute efter bus.

Men icke då. Det var bara Ebbas klasskompis och hennes mamma som stod utanför. När jag öppnade dörren så stacks det en plastbytta i handen på mig. Med plastbyttan fanns ett brev.
Ett brev från Herman.

Denna sörja som låg där i plastbyttan hette alltså Herman och behövde omtanke och lite mat under åtta dagar. Tydliga instruktioner på hur Herman skulle överleva fanns. Det fanns alltså stor risk att Herman skulle dö om man inte följde bruksanvisningen.

I dag var det Hermans sista dag hos oss. Han har stått på bänken i köket i åtta dagar och behövde sin sista måltid. Fick sin sista smörjelse i en varm och skön ugn i 50 minuter innan detta togs fram:
Det här är det som blev kvar av Herman efter att familjen smakat på honom.

Fick höra att han kunde vara lite torr, så jag tryckte ner tätt med äppelskivor i honom, hade på socker, kanel och hyvlade på smör. Riktigt smör...


Det blev klart godkänt av barnen. Ja, vi vuxna var inte heller nödbädda och tog om en liten bit. Vi hade även en vaniljsås på lager som kom väl till pass.

Det här är resterna efter en stund...
Felix är faktiskt inte ett dugg sur. Även om det ser ut som det. Han fångades bara så här när jag sa att han skulle dra in tungan.
Som avslutning på dagen så var det dags att väcka studsmattan. Felix och Wilma fick provstudsa lite försiktigt innan de gick in och sussade. Själv stannade jag ute och satte upp skyddsnätet som ska trocklas fast i små hål med skosnören. Tog en timme...


lördag 10 april 2010

♪♫♪♫ Vad är det för en dag? ♪♫♪♫ Är det en vanlig dag? ♪♫♪♫...

♪♫♪♫♪ Nä det är ingen vanlig dag ♪♪♫♫
♪♫♫♪♪ För det är Carinas födelse dag ♪♪♪♫♫
♫ Hurra hurra hurra ♪♪

☼☼☼☼☼☼☼☺☺☺

Japp, jag har gått sta å fyllt 41 år idag.

Väcktes av min älskade familj i morse med sång och paket.
Sen var det bara att gilla läget och göra sig i ordning för lördagens gymnastik.
Där fick jag också en sång för mig av våra 15 gymnaster efter träningen.
Det skulle bli kast-i-skumgummigrop av mig. Så alla tjejerna bar upp mig och började kånka mig mot skumgummigropen.
Jag vet inte om det var att Wilma stod och gallskrek av rädsla för att de skulle göra illa mig, eller om jag helt enkelt var för tung, som gjorde att jag kastades upp på en "fluff" som stod halvvägs till skumgummigropen....

Skit det samma. Mycket kommer ju med åldern. Sån't är ju bara livet. Det är bara till att gilla läget. Njuta av det som min kropp har att erbjuda.

Är man inte nöjd så får man väl ta tag i det.

Jag var i alla fall till optikern och fick höra att han hade glädjande besked:
- Du har i alla fall inga åldersförändringar på synen.

Så jag ÄR verkligen så ung som jag känner mig. ☺☺☺

Vi hade inte planerat in något storkalas, utan tänkte mest äta lite gott - vanlig lördagsmat - för oss själva.

Nu kom det ju trevligt oväntat besök med en bukett blommor. De dricker förstås inte Gevalia, men jag tror saften dög ☺☻.

Den ena får inte dricka kaffe och den andra har inte blivit vuxen nog. Men lagom vuxen för att det ska klämmas och stonkas ut en bebis om cirka en månad! Riktigt tjock och go mage fanns på fronten av henne.

Det var som om Felix hade på känn att någon skulle dyka upp. Vi hade precis anlänt från kiosken där vi köpt chokladbollar som Felix bestämt ville gå och handla. Henke och Cilla fick (läs: hann med) var sin chokladboll och Felix fick fyra....

Nu ska jag krypa ner i min säng och njuta av lakanen. Leka lite med mobilen lite - ett nytt gift för mig...

Natti natti

fredag 9 april 2010

Ledig vecka - det bästa på länge + tips

Det har ju varit lite upp och ner i vår familje ett tag. Bl a sjukdomar som avlöst varandra. Vissa saker som gjort att vi behövt besöka både vårdcentral och storsjukhuset.

Så här i slutet av allt konstigheter i våra kroppar kan vi konstatera att vi har haft femte sjukdomen. Så då var det avklarat.

Det var mycket välbehövligt med denna ledighet. Har nog njutit hela tiden.

Vi har påskfixat:

Innan påsk var Ebba iväg på tävling till Katrineholm - första gången jag inte kunde följa med på en tävling... (jag var ju på Björn Skifs).

Här ser ni en urstolt Ebba med guld och bronsmedalj runt halsen.
Guld i tumbling (matta) och brons i hopp. I friståendet knep dem en femte plats.
Om jag inte minns fel så var det 36 lag !!! som de tävlade mot.


Under veckan har vi även fixat chokladbollar på Felix begäran. Han vill dock inte bli kladdig om händerna, så det är en liten jobbig bakning det här. Han mottager annars gärna deg rakt in i munnen - matad av sina systrar. Men han har en mycket viktig funktion i denna bakning.



Han ansvarar för att bollarna får pärlsocker runt sig. Mycket noggrann bagare kan jag meddela.



**************************************************

Sen går vi över på ett tips till personer som behöver denna form av hjälp.

Det finns datumblock med veckans färger att beställa via arbetsterapeuten.

Då är man aktiv med att dra bort gårdagens lapp och ser vilken dag det är i både färg och text.

torsdag 8 april 2010

Kojan är klar


I dag är det ännu skönare väder. Nu finputsas det bara i kojan. I eftermiddag väntas besök till badhuset. Felix har svårt att se det roliga med skogen då badet väntar. Han hade helst sett sig i vattnet nu på stört.




onsdag 7 april 2010

Det här är livet!


Varm choklad, mackor, kakor,kreativa barn i skogen. Det är min utsikt från skrindan som jag sitter i med en kopp kaffe. Jag njuter!

lördag 3 april 2010

Inte så mycket blogg för tillfället

Det känns som om tiden inte funnits för bloggen ett tag. Tack och lov fick jag till det där med mobilbloggning så att jag kan skicka in någonting i bland när man är på flykt här i livet.
Men jag fick höra att det kostar extra att lägga in bilder via mobilen, så jag vill inte fläska på utan att se den första räkningen hur det ser ut då. Man är ju en ..... - avlönad läkarsekreterare som trots allt får räkna kronorna.

Förutom att vårt liv är lite upp och ner och bak och fram just nu så finns det en sak som tar lite tid för mig.

DETTA är min nya leksak som tar en massa tid att lära sig. Men ack så trevlig den är.

Påskharen har varit här


En morgonpigg hare sprang in till våra barn i morse. Det var kallt, men nyfikenheten var för stor för att vilja gå in.