ÄNTLIGEN!

Wilma och Felix njuter som bara den när snön vräker ner.
Jag måste säga att jag känner också en liten kärlek till snön.
Förra året var den första vintern som jag minns med stor glädje - hela vintern. Tidigare har jag bara förknippat vinter som en tungjobbad period.
Det må vara hur kallt och blåsigt som helst. Men glädjen hos dessa två barn kan inte suddas ut.
I övrigt så kan jag bara upplysa om att vi inte lagt ner bloggen.
Vi lever på som vanligt. Man ränner hit och dit. Vår vardag.
Då måste bloggen få vila en liten stund emellanåt.

Men här kommer lite bilder på att vi inte bara har varit försoffade i vårt hem.

Felix gympa.
Här ska man krypa/åla sig fram under alla hinder. När man kommer fram till den sista tunneln, den röda. Då väntar en annan utmaning.


Då ska man leta efter sitt namn. Tja, varför inte plocka in lite hjärngympa när man ändå håller på ;) ?

Sen har vi den härliga mörka tiden då man får leka med elden...

Öh. . . Kanske inte riktigt så. Men det är så mysigt med de tända ljusen. Sen har jag en liten gnutta nöje av att få annorlunda foton. En gen som jag fått av min syster Sussi - Nattsyrran.

Här lekte jag med kameran lite. Vid ett flytljus.

Tittar man in i lågan, så ser jag en liten figur som ser ut att ha en stor ljus säck på ryggen.

Tomten?

Kölden sätter sina spår i studsmattans vattensamling = is.

Det blev en del foton bakom isflaket även denna gång.

Här är det dock en liten paus.

I skolan har vi sett att man trär pärlor. Eller nä förresten. Inte pärlor. Det handlar om större träkuber i olika former som träs upp på ett tjockare snöre. Ev skosnöre. Bra finmotorikträning.

Hemma har vi hängt med i utvecklingen genom att utmana honom med mindre pärlor. Där fungerar indianpärlor på en tunn bomullstråd (makramétråd). DET är finmotorik ...

Ebba kom med ett jättebra tips. Man doppar tråden i nagellack så fransar sig inte tråden.

Efter en timme var Felix halsband färdigt. Gjort helt på egen hand. Pärlor på tråd. Ingen nål, bara en lackad trådände.

Det blev samma pyssel här i kväll med pappa och Wilma när jag var ute och rastade bilen i snömassorna.