Fyra veckor kan vara lång tid. Ibland. Andra gånger kan dessa fyra veckor gå med rasande fart.
I år hade jag sen semester och de fyra veckorna som vi jobbade medan våra kolleger hade semester, gick ganska fort. Sen blev det vår tur att gå hem för att vila upp oss. Det var skönt att ta denna välbehövliga paus. Nu har jag varit ledig i fyra veckor och faktum är att jag faktiskt inte tycker att de har rusat förbi. Det var lättare än jag trodde att koppla bort jobbet och njuta av ledigheten. Jag var rätt slutkörd ett tag, men sen gick det bra att aktivera sig.
I morgon är det måndag och det är dags för jobb igen. Känns faktiskt helt ok. Lite tankar snurrar ju i huvudet förstås. Hur blir hösten? Det är ganska instabilt på jobbet om man säger så. Så visst finns det funderingar på om det händer något drastiskt. Men jag ska försöka ta en dag i taget och lägga av med att stressa upp mig och ta på mig för mycket. Det är ingen som tackar en för att man ger det lilla extra. Man får bara betala med en ond mage. Det råkade jag ut för i somras och dit vill jag inte igen. Å andra sidan vill jag inte att man ska stå vid mitt rum och buga och bocka med en massa applåder för det jobb jag gör. Man känner på sig när det är äkta tacksamhet och när det är tillgjort.
Blir i alla fall kul att träffa kollegerna igen. Felix och Wilma får träffa sina kompisar och jag tror att de kommer att gilla det ordentligt. De behöver få leka av sig lite och få lite rutiner i vardagen igen.
