torsdag 17 september 2009

Ljuv musik... bomull för öronen...

.
Kalla det vad ni vill.

Men jag står nu med ett fånigt leende på läpparna när det lagas korv och ris.

Ebba fick telefon från en kompis. Hon svarar. Jag lyssnar (ajabaja mamma...). Jag hör Ebba säga:

- Nä jag kan inte, jag måste hjälpa Wilma att städa sitt rum.

..........................

Vad ska man säga?

Det är alltså inget jag har bett om utan det har kommit av sig själv...

Nu måste jag ta hand om maten innan den förkolnar.

Inga kommentarer: