Vabbat i två dagar

Hm, nu börjar sekreterarhjärnan att fundera. . .

Vab = Vård av barn. När man säger att man vabbar så känns det helt naturligt att man sätter två "bb". Stämmer det? Eller säger man att man "vabar" - nä, fy så det såg ut. Jag fortsätter nog med att klämma dit ett extra b i vabbningen.

Det kändes i söndags att Wilma var varm vid tinningarna och ögonen såg lite febertrötta ut.

Termometern visade 38,9°. Så det stämde alltså.

Den här gången har Magnus varit behövd på jobbet - det har ju jag med förstås... eller hoppas jag, ska jag väl säga. Så den här gången var det min tur att ta hela vabbningen. Jag såg framför mig en hel vecka med febrig Wilma. Men tack Wilmas immunförsvar för gott samarbete! I dag var hon så där vanlig som hon är när hon är frisk.

Det som är mysigt med vabbning är att man gör lite saker tillsammans med ett barn i taget.

Det blev sällskapsspel och egna påhittade spel.

Wilma tycker det är jättekul att hjälpa till och titta på kläderna i tvättstugan om de ska tvättas i 40 eller 60. Så där "lekte" vi en stund.

Sen hade vi strumpmemory.

I vår familj så har strumporna ett eget liv. På en mans hand! De kommer aldrig tillsammans ur tvättmaskinen. Så mötesplatsen för alla strumpor är på ett bord i tvättstugan.

Nu hade den ensamma strumphögen växt sig ganska stor, så jag kom på att man kan ha strumpmemory.

Jag slängde ut alla strumpor på hallgolvet och sen började spelet. Fanns det två av samma sort? Fick en ensam strumpa en kompis, eller skulle den få fortsätta ligga på bordet och vänta på sin vän?

Några vänner hittade vi. Men de ensamma strumporna var fortfarande många. Så leken fortsätter även i framtiden.