Senaste dagarna har vi...

Man ska inte säga att vi har varit förskonade från sjuka barn. Då är det någon liten rackare som hör detta och puttar in lite bassilusker i familjen.

Nu är det Felix som har feber och ett uruselt välmående. Man kan ju helt klart nästan till 100% säga att det är virus eftersom han står på ett bredspektrumantibiotika sedan i somras. Det han går runt på just nu är vatten och bröd (rån). Jag har precis jublat lite inom mig eftersom ett rån slank ner i magen. Annars brukar de får ligga fint bredvis som skådebröd.

Men nu är det ju så att läkartider i Uppsala växer inte på träd, så i går stoppade vi i honom febernedsättande och for till det planerade läkarbesöket med dr E och en ditkallad plastikkirurg som skulle få ge sitt förslag till hur vi gör med såret som inte vill gå ihop.

Wilma fick följa med och hon skötte sig exemplariskt denna gång. Trots ett tråkigt rum att vänta i. Dr E kom och pratade lite. Plastikkirurgen skulle bara operera en liten stund. Han söktes för att få höra att vi väntade. Inget svar på sökaren. Han söktes tre gånger - inget svar. Sen kom dr E in och sa att den doktorn hade varit en av de 170 besökare på akuten dagen innan då han ramlat och gjort sig illa = ingen plastikkirurg kom alltså. Med andra ord så var detta ett helt onödigt besök i Uppsala. Eller, det förstås, vi fick ju önska dr E en god jul i alla fall. Så nu väntar vi på en ny kallelse.

På kvällen hade Felix 40 grader.

I tisdags fick även Wilma vara hemma då Felix gick sta och kräktes på morgonen. Detta med tanke på att man inte ska dra magsjuka till dagis.

Det var ju i tisdags som snön visade sig i sin enorma mängd. Härliga snö. Därför fick Wilma gå ut en stund själv för att få känna på det härliga vädret. Jag stod inne och tittade på henne och Felix låg på en madrass. Gissa om hon hade kul den stund hon var ute!

Nu på morgonen så hade vi fortfarande en jättehängig Felix. Men nu är det så att det inte spelar någon roll hur hängig man är när man sätter på en DVD med Mora Träsk. Man kan inte ligga och titta på det. Då måste man sitta. Så jag fick bära honom till stolen så att han kunde få sitta och titta på de två sjungande farbröderna. Vatten och bröd finns självklart på plats utifall det skulle slinka ner. Vilket det har gjort medan jag suttit och bloggat - JUBEL!!!