Såg nu på Aftonbladet om en vardagshjälte.
Ännu en gång förstår man vikten av att ha aktiviteter i sitt liv. Ett ställe som man åker till där man har många vänner. Ett ställe där man har kul. Ett ställe på sin fritid.
Jag tänker på mina barns aktiviteter: gymnastiken.
Ebba och Wilma är ju gymnaster inom VGF och Felix är ju gymnast inom FUB Upp och Ner-gympa. Alla pratar de om sina kompisar som de har där och att de längtar efter att få åka till sina respektive aktiviteter.
Visst finns det tunga dagar där man inte är pigg och orkar träna. Men när man väl är på plats så dras man med i det positiva som träningen bland annat erbjuder. Det är ju inte bara gymnastik man får ut av det. Det är ju en trygg rolig stund med sina kompisar.
I dag har jag sett i Aftonbladet om en hjälte. En hjälte som jag nämnt tidigare.
Det är Mackan som bröt nacken för snart ett år sedan.
I den här filmen ser man vad han kunde innan olyckan. Det filmas när han tränar tillsammans med sina kompisar. Sen filmas det efter olyckan där man ser hur han fortsätter träna, men nu med andra mål. Men hans kompisar finns fortfarande runt omkring honom.
Inte ett öga är torrt efter att man tittat på filmen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar