Jag vilade i Felix rum medan han tittade på film. Ebba och Wilma skulle fixa mellanmål. Det tog en bra stund. Till slut var det klart. Då hade Ebba "snott" ihop goda frallor.
Mums!
Ja ha. Då lägger vi på nytt golv. Det sket sig på ren svenska. Behandlingen lyckades inte. Det torkar inte och det blir repor väldigt lätt. Så nu åker vi och letar golv ...
Idag är skola och fritids stängt. Klockan är 07:30. Wilma och Ebba sover. Jag och Felix har bakat scones nu på morgonen. Så nu ska vi ta ut den andra plåten och duka frukost med varmt nybakat bröd.
Livskvalitet tror jag det kallas.
Jag fick tips från en mamma som har barn med Downs syndrom. Hon hade pratat med silversmed som fick äran att skapa en kromosom nr 21. Sen visade hon det på Facebook i vår s k Down-grupp.
Jag kan säga att hon som gör smyckena fick mer att göra.
Igår blev jag berikad med en extra kromosom 21. Precis som Felix har.
Om man klickar på bilden så ser man att det står "21" längst ner.
Någon annan som reflekterade att det regnade i natt?
Jag tror att kommunen har ett avlopp att rensa vid Wilma och Felix skola.
Jag känner att våra barn är unika. Var och en på sitt sätt.
Ibland måste man bara stanna upp och titta en extra gång på det som är unikt i mina ögon. Jag hoppas att jag kan förmedla min känsla till dem. Att de verkligen känner att de ÄR unika. För vem vill inte känna sig omtyckt?
Jag vill i alla fall känna mig omtyckt. Jag behöver inte ha en massa saker, kramar, klappar på axeln m m om personen i fråga verkligen inte menar det den gör för mig. Man känner om det är äkta. Oäkta kramar och lovord kan jag vara utan.
Idag fick jag berättat för mig att en annan person i min närhet tyckte att jag var unik. Först skrattade jag bara och blev väl glad. Men ju mer jag tänkte på det så blev jag rörd. Nästan ledsen.
Jag har känt mig uppskattad hos den här personen utan att det varit vare sig saker eller kramar. Jag har bara känt det vilket gjort mig glad. Att sedan få höra det så här .....
Det som gör mig ledsen i det här fallet är att det tyvärr inte räcker till i vad jag tänker på när det gäller framtiden. Jag önskar att det skulle räcka för mina framtida beslut. Men jag tror inte det. Men å andra sidan, vem vet vad framtiden har att erbjuda?
Jag går tumblingkurs och Ebba är med som gymnast som vi får öva att passa på. Så den här helgen bor vi i hallen.
Jag tror nästan att det börjar bli en vana hos Ebba. Det luktade underbart även idag när jag kom hem. Vi kunde slå oss ner och fika med nybakade muffins som Ebba bakat hemma efter skolan.
Ebba och jag fick äran att äta mat från Middagsfrid själva eftersom Magnus tagit Felix och Wilma med sig till farmor och farfar. Underbart god kalkonrätt.
Nu sitter Ebba och jag med varsin dator framför tv:n. Sociala va? ;)
I dag när jag kom hem luktade det underbart i huset.
Ebba stod med en varm plåt i handen. Hon hade precis tagit ut kakor som hon bakat.
Mums! Jag hoppas att hon gör det till en vana ...
Idag har det varit invigning av den nya "gropen" i hallen. Nu har vi ju använt den i flera månader. Men idag var lite "finare" folk inbjudna för att se vår nya grop som de varit med och lagt pengar till. Temat var OS och det var bandklippning vid gropen.
Först ut var Australien. Wilmas grupp. Jätteduktiga så klart. Efter ett tag var det dags för Storbritannien, Ebbas grupp. Självklart också jätteduktiga.
I går var jag i hallen och lyssnade på en "gammal" gymnast som hade föreläsning och även praktiska övningar. Så då fick man prova vara gymnast igen. Kul och lärorikt. Så den här helgen har gått i gymnastikens tecken. Men det är ingenting mot vad nästa helg kommer att handla om ... Då är det två heldagars utbildning i passteknik och allt vad det innebär. Magnus tar med sig de två minsta till farmor o farfar medan jag behåller Ebba hemma som demonstrationsgymnast = vi tränare ska öva att passa henne när hon gör volter. Men först kommer ju en vecka på jobbet. Ha det gott.
Nu gott folk får ni vara beredda på höjd skatt om landstinget ska klara av den extra summa som glider ner i plånboken hos mig.
För att fira ordentligt så bröt vi förseglingen på den 13-åriga flaskan. En favorit: Faustino I. Till det serverades kycklingknytten, potatisklyftor och bröd med Chevré och honung.
Äntligen helg!
Igår gick jag tillsammans med två andra gympatränare ut i skogen med syfte att fylla varsin påse med svamp. Dock blev det inte så mycket för min del. När jag dessutom hörde hur många fästingar de andra hade på sig så försvann intresset i det närmaste helt och hållet.
Idag gjorde jag ett nytt försök. Jag åkte till vårt ställe som vi fått tips om sedan tidigare av en gymnasts förälder. Jag gick inte ens bort mig idag! Två timmar gav det här trevliga resultatet. Totalt 5 liter - efter att svampen är rensad. Mums.
Idag har vi varit och umgåtts med folk i vårt centrum där det var fest i centrum. Wilma fick provsitta en brandbil. Vi passade på att äta på pizzerian (drickor: vatten, Hello kitty o Trokadero). Sen kom äntligen Molly Sanden som Wilma ville se. Med lite mammaarmbågar så stod vi bra till och hamnade nästan först i kön när det var dags att köpa skiva och få den signerad.
Tänk att man lär sig något nytt varje dag. Enligt stadsvandringen har vi alltså svenska tisdagar och engelska onsdagar. Coolt. I dag är det torsdag. Undrar vilket språk vi ska ta då?
Men hur hungrig är man när man har en son som är magsjuk ... :( . Det är ju inte med god aptit jag tuggar den egentligen jättegoda maten från Middagsfrid.
Tja. Vad ska man säga ... Bedöm själva. I den här ställningen kan jag lova att knäskålarna inte ligger där de borde ligga.
