Felix 1 år och .....

Ebba och jag satte oss att leta kort på henne så att även hon ska kunna få en film så som hennes syskon har fått.

Det blev ju en jätterolig stund i och med att man satte sig och mindes tiden tillbaka till 2002 och 2003. Som att titta i album tillsammans men på datorn - oj oj oj dessa moderniteter.

Då hittade vi dessa kort på Felix.

Det är ju inte alltid man får till den där fina rena blicken in i kameran. Vissa blir som de blir och när de väl kom och var framkallade (det var ingen digitalkamera alltså), så fanns ju alla sorters bilder där.
Något rundare och en aningen långhårig Felix:

Men ack så glad man var.... och är....

Men det är ju inte för att han har Down. FELIX är glad. Vår grabb. Han som förgyller vårt liv.

Det är ju ganska svårt att känna sorg när man ser denna underbara kille på 1 år som idag har blivit skolgrabb och åker taxi/buss till skolan.

*************************

Dagen idag har varit utomordentligt rolig - men ack så trött jag är nu.

Kl 05:30 ringer klockan. Jag och Ebba tar oss ner till köket där kläder och färdigpackade väskor står att snubbla på - mitt på köksgolvet.

På med träningskläderna. Sätta upp håret på Ebba. Sleva i sig en tallrik med fil. Hoppa i bilen med packning.

Det har varit gymnastiktävling i Sandviken för våra gymnaster.

I år klev vi upp en nivå till klass 2 som är gymnaster mellan 11 och 15 år. Våra tjejer är 9 till 11 år = yngsta laget i tävlingen.

Det var 15 lag och våra tjejer kammade hem en delad fjärde plats!!!

Ganska glada blev de. Men de jämförde med förra årets silvermedlalj. Grejen var att då var de med i den yngsta klassen. Nu hade de äldre gymnaster att tampas med.

Så jag tycker att de lyckades SÅ himlans bra.

Men nu känner jag att jag faktiskt ska ta mig in i duschen och sedan ligga i sängen till kl 21.

........ hoppas jag.

Natti natti gott folk.