Det är så skönt när man känner att morgonen flyter på och jag har passerat ett par dåliga dagar. Tiden är liksom på min sida då känns det som.
Jag kände att jag låg bra till på jobbet och hade stora planer på att hjälpa en tjej som har ett h-vete just nu. Jag skulle bara skriva några bråttomgrejer.....
Men tyvärr fick jag lägga tillbaka hennes jobb, då jag fick annat att göra som tog mig resten av dagen + lite över tiden mot vad jag skulle ha jobbat.
Väl ute i bilen ringer mobilen. Det är Magnus. Mannen i mitt liv som undrar vad jag gör.
Lite småjäktat svarar jag att jag blivit lite sen, men att jag har lagt om rutten på att hämta barn.
Efter-jobbet-görat hade alltså ett späckat schema.
Slutade jobbet kl 15.
Hämta Felix på skolan.
Hämta Wilma på dagis.
Hem och hämta Ebba.
Hämta Magnus på jobbet.
Åka till Toy's R Us för att inhandla presenter till ett kalas i morgon och ett på söndag.
Trava över till Pizza Hut och inmundiga den smarriga kvällsmåltiden (börjar bli en vana nu)
Hem och fortsätta de vanliga rutinerna.
Så såg schemat ut alltså.
MEN!!!
Vid tidpunkten efter kl 15 då jag satt i bilen med Magnus i luren så säger han att ortopedtekniska har ringt och sagt att de hade fått ett återbud idag kl 17.
Den chansen missar man bara inte med tanke på att det kan vara ohyggligt svårt att få tag i en tid dit.
Så det var bara till att lösa det hela där och då.
Det blev faktiskt jättebra ändå - så här i efterhand när man tänker efter. Just när han sa det i luren höll jag på att svämma över av hjärnsubstans för en stund. Tur jag hade blivit av med mina sämre dagar.
Vi höll schemat ändå med den förändringen att Magnus släppte av mig och tjejerna på Hälla medan han tog Felix till ortopedtekniska. Sen sammanstrålade vi på Pizza Hut och vi kunde bli mätta för en dyr men prisvärd penning.
Vad sjutton, man är väl en välbetald sekreterare med 15 800 kr/månad före skatt. Så lite får man väl unna sig här i världen.
Tänk på barnen i Gaza.....
1 kommentar:
Ja man blir ju inte rik på vårt yrke direkt, men snart är det ju löneförhandling så då jävlar!
Låter ungefär som våra dagar ibland, man är överallt!
Hoppas det gick bra på ortopedtekniska, det förtäljer nämligen inte historien :o)
KRAM
Skicka en kommentar