När vi kom hem från hämta-barn-rundan blev vi sugna på glass efter att ha tittat i reklambladet från Glassbilen. Så det fick bli en liten lill-lördag med glass i köket.
Sen ville man titta på tv medan jag skulle fixa mat. Men jag råkade få syn på att Felix plåster såg ut att lossna. Så jag tänkte att det var lika bra att byta det på en gång.
Fan fan fan fan fan!
Jag tog tag i ett hörn och drog lite varpå Felix skriker rakt ut och sätter igång och jättegrinar. Det kladdiga jag skymtar under plåstret var inte vackert.
Där gick gränsen för vad jag klarade av när det vill säga att man ska vara stark som förälder. Jag grät med Felix.
Drog lite till med en vilt protesterande Felix. Fy fan för denna tortyr!
Jag kände att jag gav upp. Det här fixar jag inte längre.
Jag ringde till Magnus som fortfarande var kvar på jobbet och sa att jag skulle ringa sjukvården. För nu behövs hjälp.
Han tål ju för f-n inga plåster!
Ursäkta mitt ordspråk, men det svämmar över av hjälplöshet och då far det ut små jävlar ur munnen och huvudet på mig.
Kl 18:30 var vi på jourcentralen och visade det här:
Det blev antibiotika, Heracillin, i 10 dagar utan att behöva tjata.
Tack för det.
Men tyvärr så kände jag inte så stort förtroende - förlåt sjukvården - för kunskapen kring såromläggningen. När man bemöts av en tyst tvekande sköterska som säger "tror" ett antal gånger, så kommer det ut små varningsjävlar från mina tankar. KAN de verkligen det här?
Såret har varit öppet nu i en månad. Fick först en antibiotikakräm att smörja i 5 dagar. Det blev bättre efter det. Sen fick vi råd om att det skulle vara torra omläggningar, två gånger om dagen, och där har vi hållt på och bytt och bytt så att han till slut inte tålde plåstrena.
Å nu brakade det loss i denna sörja. Älskade Felix.....
Vi ska enligt jouren ta oss till vårdcentralen i morgon för påtitt och omläggning. Sen har vi fäst de nuvarande torra kompresserna med Tubigrip. En elastisk strumpa - min idé.
Så imorgon blir det vabba för min del. Jag vet inte om Tubigripen kommer att hålla kompressen på plats, så jag vill se det själv. Plus att han ska ha sin antibiotika tre gånger om dagen.
4 kommentarer:
Fy så hemskt de ser ut. Jag förstår att du gråter och så klart också Felix.
Nu måste de göra något ordentligt så de läker.
Kan man inte ha kompress på såret och sedan den där strumpan och på sidorna av strumpan lindar man sådan där självhäftande bandage runt som man har på gips som finns i olika färger?
Å stackars stackars Felix.
Stackars Felix! Vilken tortyr?!? Förstår att det även gör ont i dig. Hoppas verkligen det läker nu så ni kan se fram emot en sommar med bad och skoj!
Mvh Sussie
Längesen jag tittade in här, men såg att du skrivit hos Lena. Hjälp hur det ser ut, stackars Felix och stackars er. Varför läker det inte och som du säger det är svårt att lita på sjukvården när man hör hur dom låter tvekande. En stor kram till er alla.
Hej!
Usch det ser verkligen inte roligt ut :(
Har ni varit i kontakt med infektionskliniken? Enligt min erfarenhet är det de som är "proffs" på såromläggningar. Hoppas att det ordnar upp sig snart. Inget roligt att ha ett så stort sår i sommarvärmen...
Kram
Skicka en kommentar