Tiiiiidig morgon

04:45 - mobilen ringer.
Bara 5 minuter...

04:50 - mobilen ringer igen.
Jag får en hand på min axel. En lätt skakning.

Dags att gå upp.

På något sätt så funkar det bättre när man bestämt sig för något sådant här. Magnus min älskling frågade om jag ville ha hjälp med bilen. Tanken låg på detta oväder som befann sig utanför väggarna. Men jag tyckte att han gott kunde sova vidare.

Inte Magnus inte. Han klädde på sig och gick ut och skrapade bilen. Pansaris. Så när jag kom ut med en macka i magen och ett glas Yalla som törstsläckare, så sitter Magnus och har värmt upp bilen åt mig!

05:21 - passerar vår ICA-butik.
Vägen är inte plogad och det är väldigt halt och slirigt. Det spelade inte någon roll om jag vred på ratten när det blev mycket snö under däcken. Bilen gick rakt fram ändå.

Jag har aldrig behövt använda passagekortet för att komma in i huset på jobbet. Men det behövdes idag. Lasarettet är ju låst nattetid.

Sen skrev jag operationer som skulle skrivas. Jag hade en plan på att fylla på magen med tre mackor till - men de låg kvar hemma på bänken. Så Magnus fick färdigbredda mackor som tack för hjälpen. Men jag har ett litet lager med skorpor som jag gottade mig med så att jag inte ramlade av stolen.

När jag nästan var klar, skulle bara faxa ut det jag skrivit till avdelningarna, så gick larmet på jobbet. Så nu är jag en erfarenhet rikare av det lätet.

Väl hemma så var det packning inför en vinterresa till Dalarna. Svärföräldrarna väntade.
Jag kan säga att det inte gick fort på vägarna. Det var bra plogat, men jösses vad halt!
Man fick lov att ha värme på rutorna eftersom det som föll ner från himlen frös till is på en gång på bilrutan. Så då kan man tänka sig hur nederbörden betedde sig på vägen. IS!!!

Men det gick bra och vi kom fram hela. Jag hade ett ganska stort behov av sömn kände jag. Så efter en utsökt lunch - lutfisk - så fick jag en efterlängtad sömnstund.

I morgon ska vi ta på de stora kläderna och fara ner på pulkorna som vi har med oss.