Ibland går luften ur mig.....

I går när det var dags att lägga om Felix sår hemma så konstaterade ju Magnus att det såg värre ut än i fredags när han var med Felix till vår familjeläkare. Familjeläkaren skulle ju - äntligen - skicka en remiss till infektion under måndagen. Men eftersom det såg värre ut i går så blev det ju ett telefonsamtal till Hälso- och sjukvårdsupplysningen. De hänvisade oss till att ringa infektion under måndagen. De öppnar kl 08:00.

I dag är det alltså måndag och jag satt på jobbet och var redo att ligga först i kön till infektion.

Telefonsvararen informerade mig om att de öppnar kl 08:30.

Ok, då kan man jobba lite till, si så där en 29 minuter.

Ringer på nytt då de öppnar.

"Alla linjer är för närvarande upptagna, var god försök senare"

Jobbar lite till och ringer mellan jobben så att säga. Till slut kom jag fram och fick köplats 4.

Väl framme så informerade jag om att en remiss skulle gå iväg som idag, men undrar om vi kan få komma innan den har anlänt infektionskliniken.
Svar: Nej.
De måste ha remissen. Dessutom finns det inga akuttider på infektion, som HSU i går hade upplyst oss om. Utan behövdes det ses om idag så rekommenderade hon att jag skulle få remiss i handen av familjeläkaren för att åka till akuten.

Ringer familjeläkaren.

"Du har köplats 9"

Tittar på klockan och konstaterar att det är fikadags. Hämtar min smörgås och en mugg kaffe - går tillbaka till mitt rum och ringer upp igen för att även nu ha köplats 9.

Fikar, jobbar, väntar, jobbar lite mer, väntar.

Sköterskan jag till slut fick prata med informerar att remissen gick iväg i fredags och tycker att infektion ska faxa remissen till akuten. Var det problem så skulle jag höra av mig igen.

Ringer infektion.

"Alla linjer är för närvarande upptagna, var god försök senare"

Hinner skriva lite till på jobbet.

Till slut kom jag ännu en gång fram för att få köplats 4.

Men nu hände det andra saker. Personliga saker. När jag hör att jag har köplats 2 så känner jag att jag har knipit igen så länge att det faktiskt inte går längre. Jag vet ju faktiskt inte hur länge de 2 nissarna jag har före mig i kön kommer att prata. Så tyvärr MÅSTE jag, för att rädda stolstyget, lägga på luren och lätta på trycket.

Ringer återigen upp infektion.... Gissa vad som hörs?

"Alla linjer är för närvarande upptagna, var god försök senare"

Ja, ni vet ju gången nu med att vänta, jobba o s v.

Väl framme så har infektion inte fått någon remiss. Hon går och letar bland den nya posten - utan resultat. Hon hänvisar mig tillbaka till familjeläkaren.

GISSA! hur jag känner mig i detta läge...

Jag blir nog portad från bloggen om jag uttrycker sådana starka känslor här.

Ringer familjeläkaren igen och får bara köplats 4.

En annan sköterska som jag får dra samma jävla ramsa YTTERLIGARE en gång till för. Hon ränner omkring och letar familjeläkaren och kommer sedan och säger att vi får komma...


...till familjeläkaren som får titta på såret - igen.

Luften är på väg ur mig samtidigt som jag känner mig som en bomb som håller på att ticka ner mot explosion.

Kl 11.20 ropar man upp Felix.
Jag tar bort bandaget och läkaren konstaterar snabbt att det här måste infektion ta hand om idag. Så medan en sköterska ska lägga om såret så ska läkaren ringa infektion. TACK!

Blir inkallad igen för att få information om att infektion tar inte emot barn!!!!!!

Så nu fick jag en remiss i handen till barnaktuen som tar emot Felix. De i sin tur får sedan kontakta infektion för att få hjälp.

Det tar en timme innan den första läkaren kommer, barnläkaren. Hon gillar inte vad hon ser utan vill ha hjälp av en ortoped.
Väntar lite till.
Ortopedläkaren kommer och vill i sin tur ha hjälp av infektionsläkare.
Väntar... ännu mer.

Detta är vad de fick se:


Det slutade nu med att Felix påbörjar ännu en kur Heracillin. 10 dagar till att börja med. Det finns två uttag till på receptet. Lägga om med salvkompresser 2-3 gånger i veckan + byta den torra kompressen dagligen. Återbesök till ortopeden om cirka 10 dagar.
Vi fick höra att de inte kommer att släppa det här nu. De kommer att tala om när Felix får sluta med Heracillinet. Han kan alltså få ta det i 30 dagar - i runda slängar.

Kl 14:30 går jag ifrån barnakuten med Felix. Tomma i magen.
Felix hade fått lite yoghurt och smörgås, så han var inte helt tom i magen. Men han var inte mätt. Själv hade jag en smörgås i magen.

Det var liksom droppen. Det enda som fanns kvar i mitt ork känner jag. Jag gjorde ett försök till att åka till jobbet efter maten. Först och främst göra klart det jag lämnade. Men jag tänkte att jag kanske skulle kunna ta något mer. Men det var inte lätt att koncentrera mig. Så när skrivaren lade av så gav jag också upp och åkte hem.

Hoppas att orken har hunnit ifatt mig i morgon. Då är det bara gymnastikavslutning på kvällen.
Med min Ebba och hela gruppen som jag är hjälptränare i.

Avslutning och avslutning för den delen. Det blir två veckor ledigt. Sen börjar vi igen.