I dag fick jag mig en örfil som sved på kinden.
Det blev en väldigt jobbig situation för både Felix och mig.
Det började med när vi satt inne på toaletten för att borsta tänderna och jag frågade vad han ville höra för saga.
- Glguglugluglu hus, svarade Felix.
Han stammar ju en del, så det gör det ännu svårare att få ihop orden ibland. Både för honom att säga orden och för oss att förstå orden.
Vi har fått rådet att härma honom om det inte går att lista ut vad det är han säger.
Först frågar vi honom om ord som vi tror att det kan vara. Han är mycket tydlig med att säga "nej" om det är fel gissning. Ibland när vi säger det vi tycker att han säger - härmar honom alltså - så kan han ibland acceptera det och säga "ja". Som om vi förstod honom rätt. Även om vi inte vet vad han säger.
Men idag blev han inte nöjd med mina gissningar. Efter några gissningar tittade han på mig och sa:
- Mamma, kängu!
Ok, då handlade det om Nalle Phu alltså. Så då kunde jag fortsätta gissa lite med många "nej" som svar. När jag sedan härmade hans gluglugluglu hus så kom det:
Smasch!!! En rak höger. Hans hand kom snabbt över min kind med en rejäl örfil. Den sved.
Jag blev så förvånad - och Felix med. Blixtsnabbt lutar sig en mycket ångerfull Felix mot mig och kramar om mig och klappar mig med båda händerna på ryggen.
- Låt..., säger han flera gånger.
Själv börjar jag rycka i kroppen för att jag blev så full i skratt av den handflatan. Så fel att skratta, jag vet. Men jag lyckades ialla fall skratta i smyg.
Jag förstår Felix fullt ut över att han blev så frustrerad över att jag inte förstod honom. Han kämpade ju massor för att jag skulle förstå honom. Han sa ju vilken bok han ville att jag skulle läsa. Stackars Felix.
Sen frågade jag om Ebba kunde få till vad han sa.
Japp! Hon knäckte koden.
Det var ju Nalle Phu och Ugglas hus.
Inte för att jag vet att vi har någon sådan bok, men vi har ju en massa Nalle Phu-böcker, så vi lyckades med att hitta en bok där Uggla syntes och Felix var nöjd.
Tack Ebba! Mest för att du stillade Felix frustration över att inte kunna göra sig förstådd.
Här har vi Felix som pillar med lite lego som han fick när han fyllde år. Perfekt för finmotoriken (miljöskadad som tänker på sådant, eller?)
1 kommentar:
Oooohhps!!! Förstår honom. Jag skulle nog oxå göra likadant om någon inte fattade vad jag sa. Förstår at du blev paff och full i skratt, det skulle jag oxå blivit. Kram
Skicka en kommentar