Lördag och söndag

Lördagen började som vanligt med gympa. 08:30 -- 12:00

Sen hem och steka på pyttipanna och ägg. . .

Undrar om det är den fula ankungen i det högra ägget?
Nä, men dock något som skulle bli en tvillingkyckling.

Sen for jag och min syster till min bror som ligger på lasarettet i Eskilstuna och har det förjävligt. Sambo med bebbe i magen har det inte heller lätt som bara kan se på när bror har ont. Den här tiden ska ju njutas av en liten parvel i magen.

Söndagen började med Upp och Ner gympa. Veckans höjdpunkt för Felix. En fröjd för synen att se när Felix och Hannes, paralellklasskompisar, finner varandra och busar med varandra. Det jagas och kittlas.

Efter jobbet blev det ett par timmar på jobbet. Jag vet inte vad jag ska säga om det egentligen. Känns kluvet när barnen undrar om jag måste jobba. Måste jag det? Samvete? Underlättar lite för framtidens jobb? Nä, jag vet inte vad jag känner nu när det gäller det där.

Sen cyklade jag hem och fick vara med familjen igen. Skönt. Vi insåg att snön vägde lite för mycket när man hukade sig och såg vad den gjorde med vår studsmatta.

Snön är borttagen därifrån nu i alla fall och studsmattan intog ett mer normalt utseende igen. Ingen hängbuk om man säger så.

Nu vet vi vad vi ska äta nästa vecka!

Nästa vecka från och med tisdag kommer vi inte att stå och glo in i kylen och frysen och undra vad vi ska äta. Denna ständiga fundering som oftast slutar med köttbullar och mos eller korv och makaroner.

Vi har förberett barnen på att vi inte kommer att bestämma vad vi ska äta under fem dagar. För det är Lina som bestämmer det.

Wilma tittade oroligt och med tårar i ögonen så undrade hon vad hon skulle göra om hon inte tyckte om maten? Men det var ju lika för alla, svarade jag. Det är ju inte säkert att jag heller tycker om maten. Men då får man göra vad man kan för att bli mätt av det som serveras. Hon köpte det. Ebba gillade idén och tycker att det ska bli spännande. Magnus tittade nyss över axeln på menyn och undrade om vi skulle äta ute hela nästa vecka.....

Vi har alltså fått mejl om nästa veckas leverans. Vad maträtterna kallas. Det tillkommer en liten lista på sådant som kan vara bra att ha hemma. Här var den listan:

Bra att ha hemma:
Vitlök, olja, vinäger, smör, vetemjöl, ströbröd, salt, svartpeppar, mald vitpeppar, chilipeppar, strösocker och grönsaksbuljong.

Resten ligger i kassen.

Jag tycker verkligen att det ska bli spännande. Kan bara säga att jag inte hade gått och handlat detta själv. Men nu när man får det levererat så ska det bli kul att testa. Fisk och kyckling fanns med. De andra dagarna återkommer jag om. Ska bara slå upp vad allt är för något... Skämtar alltså :)

VAB = betjänt

Har ju som sagt vabbat i dag. Wilma var lite låg till att börja med. Tog det lugnt framför tv:n. Skönt. När det närmade sig lunch så fick även jag en dos energi och satte igång och tokade mig med Wilma.

Ni har väl inte undgått betjäntens språngmarsh över matsalen i "grevinnan och betjänten".

Så höll jag på när jag skulle servera Wilma sin lunch.

Den utsökta måltiden: Pressad kartoffel med slitsar och den delikata toppingen av röd mosad "sljgsnrtvorut". Till detta serverades en lagrad vit savignjon (vet att stavningen inte är den rätta) till dryck.

Ett tag höll hon på att ramla av stolen av skrattanfallen när jag sprang som betjänten. Undrar vad grannarna tänkte när de såg mig med framåtlutad överkropp, hakan framskjuten, armarna sträckta bakåt och springande med benen raka framåt.

Normal i sitt eget hem? Vi hade kul i alla fall.

Sen kom husmor fram idag. Grytorna började puttra - Biff Stroganoff och ris till kvällsmat. Tvättmaskinen och torktumlaren snurrade och gjorde sitt jobb. Jag städade..... inte - nå'n måtta får det allt vara!

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Felix har läxa. Den övas lite titt som tätt. Dock kommer inte läxan (materialet) från skolan. Den är gjord av mig... Men det går bra. Hela familjen är engagerade i Felix läxa. Det ska egentligen vara ett foto på grabben som utför aktiviteten. Men det har vi inte fått. Så han får nöja sig med texten och tecknen.

VAB

Wilma hade lite trötta ögon i går. Men vem har inte det vissa mornar?
När hon kom hem så hade hon fortfarande trötta ögon. Lite gnällig.

38,3 grader.

Det känns lite som om det är "dra den längsta stickan" just nu. Både jag och Magnus har det hektiskt på jobbet. Jag drog stickan för onsdagen så Magnus fick torsdagsstickan.

Just nu är det en stund vid tv:n som gäller för Wilma. Själv borde jag plocka ur diskmaskinen och tvätten. Men jag måste bara gosa lite i soffan först.

Vilken helg!

För det första måste jag bara få presentera Ebbas nya rum:

Klicka HÄR så kommer ni till bilder på hennes rum "då" och "nu".

Nu är det bara några detaljer som gardinstång och lite andra småsaker som ska på plats. Men ganska mycket får vänta så att hon hinner boa in sig och känna sig för vad som ska vara var.

Det blev lite skillnad må jag säga. Hon går ju sta och blir stor nu vår tjej.

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

När det gäller TUFF så har det varit helt underbart roligt på denna teckenutbildning. Man får ju verkligen ta fram de få cellerna som finns kvar när man måste tolka de döva lärarna som höll i kursen. Nu var ju dessa otroligt duktiga på att ta det långsamt och på "svenska". Teckenspråk för döva är ju annars ett eget språk. De svänger om meningarna och säger inte alla ord plus att de har speciella ord som man gör samtidigt som man bara gör en munrörelse som inte liknar de ord man tecknar. . . . Fattar ni?

Jo som ett exempel som vi tog upp i helgen:

Har (ägande) - höger J-hand läggs upp mot vänster axel. Säg "har"

Har (verb) - båda händerna hålls framför kroppen, handryggarna uppåt, slå ner händerna samtidigt som du knyter nävarna. Säg: "hap"

Har inte (verb) - höger J-hand drar förbi munnen från vänster till höger. Säg: "u".

'
Nu kommer ju inte vi att göra så till Felix då syftet är "tecken till tal". Så vi kommer inte att säga "u", utan vi kommer ju att säga "har inte" när vi gör tecknet.

Döva har så många sådana speciella ord och det var faktiskt en av anledningarna till att jag slutade kursen i teckenspråk då jag väl höll på med det för en massa härrans år sedan (så där 13 år sen). Det var helt enkelt för svårt för mig att förstå när döva tecknade. Jag hängde inte med. Det är ju en helt annan sak att teckna själv mot att läsa av en annan person.

Skitkul hade vi i alla fall. Vi ska dit en gång till i mars. Längtar redan.

Hål och plockepinn

Här är bilderna på det vi höll på med, jag och Magnus.

Det var små små hål högt upp som han fick känna sig fram för att hitta.

Garderoben är en sådan där 2,36 meter hög och ganska otymplig att arbeta med.

Sen var det plockepinn.

Detta är starten till skjutdörrarna. Riktigt plockepinn.

Men vet ni vad?

Vi är färdiga!!!!

Men jag håller lite på bilderna när det gäller resultatet.

Ni minns väl färgen på hennes rum tidigare:

TUFF

Så himla kul!

Den här helgen är det TUFF-utbildning. TUFF = TeckenspråksUtbildning För Föräldrar.

Det är en gratis utbildning för familjen där barnpassning ingår.
Därför kan hela vår familj à fem personer åka dit.

Första minuten som man klev in i lokalen så blev jag lite skakig på vad som skulle komma. Detta för att det var döva personer med där. Det visade sig att det var döva teckenspråkslärare!

De som passade barnen, en hel hög med folk, kunde teckenspråk flytande. Men de var hörande personer, så att inte barnen också ställdes på prov. Man var ju fundersam hur det skulle gå att passa våra barn. Å alla andras. Men det fanns ingen antydan till att det skulle vara några problem.

Om jag minns rätt så var det 22 vuxna anmälda och till dessa kom alla barn. Kl 10-15 var det full aktivitet. Lek för barn i alla åldrar och handgympa (tecken) för föräldrar och andra anhöriga.

Jösses vad trötta vi var när vi kom hem. Det krävdes en timme i soffan. Barnen är ganska lugna. Det är dags att sova nu för dem. Sen fortsätter arbetet på Ebbas rum.

I morgon är det dags för dag två i TUFF-utbildningen. Mitt personliga, egna intresse för teckenspråk har fått nytt vitamintillskott och jag känner att mitt gamla intresse har fått nytt liv igen.

Jag hittar inte hålet!

Det var det jag fick höra här i kväll.

Hade tänkt sätta in bild på när han letar efter det lilla lilla hålet i mörkret. Men jag börjar känna att det är dags att sova om man ska lyckas med att jobba i morgon. Så då låter jag bli på att lägga in bildbevis på när vi grejar ihop.

En liten sammanfattning av kvällens aktiviteter, så här bara jag och Magnus tillsammans på ovanvåningen, kan man kalla för:

"Leta hål och plockepinn"

LYX i vardagen

Det här har nog varit min tröttaste dag på flera år. Det har verkligen satt sina spår det här med att fixa i Ebbas rum. Fyra koppar kaffe på jobbet kunde inte få upp mina ögon eller koncentration. Inte ens en Berocca hjälpte.

Den här dagen avslutades helt perfekt efter min jättetrötta dag.

Wilma följde med en kompis hem efter dagis.
Ebba gick direkt hem efter skolan så att farmor och farfar kunde komma in när de anlände staden.
Farmor och farfar gick sedan och hämtade Felix på skolan.
Magnus hämtade upp mig och min cykel på jobbet kl 17 (skulle ha kommit 16:30...)
Vi åkte direkt och hämtade Wilma hos kompisen.

Innanför dörren väntar en glad Felix och en datorspelande Ebba tillsammans med farmor och farfar.

Även LYXEN väntade!

Kvällsmaten var serverad. Biff, potatis, sås, grönsaker och lingonsylt.
Kan det bli lyxigare än så?

Nä.

Sen bar det av till Kunskapsskolan. Magnus, Ebba och jag var på studiebesök. Nyttigt att bilda sin egen uppfattning eftersom det förekommer en massa rykten runt omkring.

Tanken har funnits hela dagen att det skulle grejas i Ebbas rum. Målet för kvällen var att skjutdörrarna skulle komma upp.

MEN

Nä, det funkar bara inte i kväll. Så jag avslutar med detta inlägg innan jag gör mig i ordning för sängen.

Som en sista grej så vill jag bara tacka farmor och farfar för maten och barnpassningen och hämtningen och för att ni är så bra och....... Ja, listan kan göras lång.

Tack och god natt.

Det fixas och fejas till priset av...

... sömnen!

Men ack så kul det är tycker jag. Det blir så fint så jag blir alldeles lyrisk.

Jag pratar om Ebbas rum. Det går faktiskt snabbare än vad jag trodde. Vi har ju bara kvällarna på oss att greja. Tapetsera alltså.

I går sattes den sista våden. Här i kväll satte vi upp stommarna till garderoben med skjutdörrar. En garderob som är 3 cm från taket och 150 cm bred. I morgon (tror vi) ska vi sätta upp skjutdörrarna.

Sen är det nog läge för att avslöja hur det ser ut. Visst satte jag ut en bild på vad hon hade förut? Lila väggar. Dessa är just nu ett minne blott.

Wilma 6 år idag

Wilma 6 år

den 16 januari 2010

För 6 år sedan kl 22:23 gled hon ut vår Wilma i vecka 39+3.

Ja, faktiskt så står det så i journalen.

Vi kom in kl 19. Jag sa till om epidural på en gång. Men det skulle dröja ett tag. Jag var ju bara öppen 4 cm. När det närmade sig att jag skulle få epidural, så konstaterade man att narkosläkaren inte hade tid med mig. Tack för det.

Reservplanen fick gå in. Så kallad Pudendusblockad. Aj aj aj för att få den! Men oj oj oj vad effektiv den var.

När jag fått bedövningen så ville jag gå över till en mjuk säng, från förlossningsstolen. Jag kände att det skulle komma en värk om jag skulle röra på mig. Men jag chansade.

I journalen står det:

22:08 Pudendusblockad

22:19 Amniotomi - Klart fostervatten avgår. Patienten flyttar över till knästående i mjuka sängen.

22:22 Krystvärkar

22:23 Födelse. Flicka. Barnet gled dock ut/framfödes nästan utan att patienten hann att uppleva detta.

Lade ni märke till klockslagen? Gick som sagt var lite fort på slutet.

Nu är vi alltså här, sex år senare och en massa kärlek rikare.

Dagen kommer att firas med först familjen som väcker Wilma och sen kommer släkten framåt kvällningen.

Vi älskar dig Wilma!

Recept från år 1930

Även om jag tröttnade på att jobba på apotek så finns dock lite intresse kvar i läkemedel m m.

"Med mera" i meningen här ovan innebär gamla burkar från apoteket som jag inhandlat från Tradera. Idag fick jag hem ett recept som jag ropat in på Tradera. Ett recept från 1930 som apoteket i Vetlanda har stämplat.

Jag väntar även på en reklamartikel om Treo. Jag tänkte se hur dessa två passar ihop och kanske kan rama in dessa. Apoteksburkarna står i prylhyllan i köket.

... ja, en till burk är faktiskt på väg. Vet inte ålder på den men det står "rikstel" på baksidan och sedan ett nummer. Jag testar att klistra in länken HÄR så får ni se den. Kanske inte ens är tabletter från apotek, utan bara vanliga halstabletter. Men jag gillade burken.

För övrigt så trodde vi att vi skulle orka tapetsera lite här i kväll. Men efter första dagen på arbetet efter några dagars ledighet, så känner jag mig helt tom i bollen. Det var ingen vacker syn för ögat när man kom tillbaka. Å värre lär det bli eftersom vi tar oss närmare införandet av datajournalen nu. Nu vill det till att ledningen är hygglig mot sina arbetare - så länge som de håller... Arbetarna på golvet alltså. Vi som arbetar.

Kunde ha gått illa

Jag har full förståelse för att man lätt kan förfrysa sig i dessa ohyggligt kalla minusgrader.

Det hände igår. Det som kunde ha gått illa.

En sådan simpel sak som att gå ut med soporna, 5 meter till den gröna tunnan som står utanför huset. Det var det enda jag skulle göra. En helt vanlig syssla.

Jag tog de enklaste skorna på mig (Magnus stora kängor) för att gå ut i 10 sekunder med soppåsen. Svinkallt ute. Man stannar ju inte kvar länge och njuter av utsikten en sådan här gång.

När jag tar tag i dörren så kommer jag inte in! Den är låst och jag ser Felix hålla på med låset.

Vilken himlans tur att resten av familjen var hemma så att de kunde öppna när jag som en istapp ringde på dörren.

Ebba undrade varför jag ringde på när jag bara skulle ut med soporna - lat mamma som inte orkar öppna dörren själv, eller?

Felix höll inte bara på med det vanliga låset som han lyckats låsa utan även haspen som man kan sätta för inne på dörren. Den orsakar ju liksom helstopp att få upp dörren, även om jag skulle haft nyckel med mig.

Vad ska man dra för slutsats av detta?

* Låsa in Felix på toa när man ska ut med soporna?
* Klä på sig full vintermundering och ha med nyckel och kofot när man ska ut med soporna?
* Soporna får vänta med att bli kastade tills man är fler innanför väggarna?

Ja, vi får se hur vi löser det här. Ska i alla fall lära honom hur man tar bort haspen så att man kanske kan teckna till honom att öppna den där låsta dörren där man står utanför huset och tittar in genom köksfönstret.

Söndag - fixardag

Då var det äntligen dags att städa undan allt i det röda ämnet - julsakerna.

Lika roligt att plocka fram som att plocka bort tycker jag.

Sen kom Ebbas kompis hem till oss för att vara barnvakt åt Felix och Wilma. Detta medan vi började med fondtapeten i Ebbas rum.

-Hej då lila vägg och välkommen ....... ja, ni vår vänta och se vad det blir för resultat.

Det var väl inte alldeles för enkelt att roa de två minsta kottarna i familjen, så det blir fortsättning av tapetsering på kvällstid, efter läggdags.

Sen ville Felix titta på TV.

Hm, undrar om han valde att titta på skidorna eller om han blev övertalad?

Det föregick mer kreativa saker i köket:

Tillverkning av chokladbollar!

Det här ska jag göra i kväll!!!

Jag ska äntligen utnyttja ett presentkort som jag fick av min syster med familj här i eftermiddag. Perfekt avslutning på semestern.

Det är alltså 75 minuters massage med heta stenar. Det ska verkligen bli en upplevelse. Min syster har tiden före mig, så då ska jag sitta och läsa en bok i väntan på min tur. Snacka om avkoppling.

Efter detta ska vi smörja kråset på Hot Spice.

Traderafebern fortsätter

Här fortsätter vi att bjuda på auktioner. Nu hör det även till vanligheten att man hittar Magnus vid datorn. Då främst inloggad på Tradera och kollar efter frimärken eller nostalgisaker från sina barndomstrakter. Så nu dimper det ner kuvert och kartonger lite då och då.

Själv fastnade jag (bland mycket annat) vid gamla plåtburkar. Här är den senaste burken som kom hem. Perfekt kaffeburk.

Ja, för den delen. Hur kommer det sig att jag bloggar så här mitt på dagen?

Jo, för det första har jag semester. MEN sen har jag en tjej som ligger med 40 grader på kökssoffan - Wilma. Panodil biter inte så bra på henne. Det är Ipren som fungerar bäst.

Ina har blivit Carina!

Jag har under en tid fått höra "mamma Ina" när Felix pratar med mig. I går övade vi lite på mitt namn och nu sitter det som en smäck i munnen på honom!

OM han inte pratar för fort och ropar på mig, för då får man höra:
- Mamma Ina!!!

Säger man bara åt honom att säga det igen eller säga det lite långsammare så blir det rätt igen.

Nu är det Wilma vi övar på. Namnet alltså. Där säger han "lalma" när han pratar med henne. Men bromsar man honom och säger att han ska titta på mig när man säger namnet Wilma så kan han få till det med. Jag visar bara hur jag gör med läpparna när jag ska börja säga "V". Då kan han få till det.

Enkel övning i vardagen. Tar stunden när den passar.

Bra grabb reder sig själv

Den yngsta grabben i familjen känner inte för att vara ute i alla dessa minusgrader som råder utanför dörren - klok som vanligt.

Han har en stor förkärlek till att titta på tv men det går även bra med dator. När vi tyckte att det räckte för dagen med musik och film på tv så hör vi där vi står i köket hur Babblarna håller på i vardagsrummet.

Wilma kommer in till oss i köket och berättar att han sitter och spelar datorspelet Babblarna. Han har alltså hittat ikonen på skrivbordet och klickat sig fram till spelet. Det är ju bra med lite aktivt tänkande om han nu nödvändigtvis vill sitta vid datorn.

Men sen kan man ju upptäcka att det låter kul när man gör fel. Då kan man ju göra fel med flit.

Undrar om de nya framtänderna kliar där de kikar fram i överkäken...?

Spagettiarmar och grått hår

Det enormt gråa hår (mer än vanligt alltså) fick jag efter att ha slipat spacklet i Ebbas rum. Alla barnen hjälptes åt att spackla igen stora och små hål på morgonen. Det var det jag slipade ner här på eftermiddagen. Jösses vad fint dammet är som letar sig in i alla hålrum som finns. Spagettiarmarna finns på min kropp nu. Det känns verkligen att man är otränad när man går lös på ett rum med sandpapper.

Det lila barnrummet ska nu bytas ut till mer mot det ungdomliga hållet. De nya tapeterna ligger här hemma och väntar på att komma upp. Men först ska det målas tak. Magnus är uppe nu och tar ner lister och lägger ut papp på golvet.

Övervåningen ser ut att vara ett lager. Fullt med möbler, kartonger och en massa bråte. Ebba sover i Wilmas rum som prinsessan på ärten - fyra madrasser på varandra. Wilma sover på madrass i Felix rum - till Wilmas stora glädje då hon inte vill sova själv. Det är så det ialla fall ser ut när vi går och lägger oss. Hur det ser ut när vi vaknar, det är en annan femma.

Nu ska jag upp och granska arbetaren där uppe.

Behöver inte vara sekreterare...

Magnus hittade en bilannons i tidningen för några dagar sedan. Man behöver inte vara sekreterare för att se stavfelen direkt. Sen var det ju det där med förkortningar på ord. Kan det vara så att man har hittat på lite egna förkortningar eller...?

Året börjar härligt

Vad kan man mer önska sig egentligen?

Vinter med snö så det står härliga till. Visst är det bitigt ute. Men det här är nog den finaste vinter jag varit med om på länge.

Man kan klä på sig ordentligt och sedan vara ute en stund innan man går in igen.
Man kan välja att roa sig inomhus och njuta av utsikten - den gnistrande snön.
Man kan dansa ut julgranen som vi gjorde för ett par dagar sedan.
Man kan ha pepparkakshuskrasch och smaka på de något dammiga väggarna.




Man kan ta 15 minuter på spikmattan med hissmusik skvalande från mobiltelefonen.

Man kan leka och spel med det utomordentligt roliga Wii-spelet Mario Kart. Enormt fängslande. Lätt att fastna och "bara köra ett lopp till".

Nu väntar några fler semesterdagar som ska avnjutas ordentligt.

Ebba ska äntligen få omgjort i hennes rum. Så där kommer det att läggas lite tid. Sen ska vi bara göra vad som faller oss in. Det ska njutas så det står härliga till.

God fortsättning på er.

Gott nytt år och lite till

Gott Nytt År...

... och

... grattis Bloggen på 1 års dagen!

Det nya året firades in med raketer och dricka -Bubbliz - jordgubbsskumpa köpt på ICA. Söt och sliskig men den hade skjutkork och fyllde sin funktion på 00-slaget.

Det nya året firades in med våra kompisar som bor i närheten. Det var mat och dricka. En hel del Wii spelades. I alla fall av två av barnen. Sen blev det charader tillsammans. Pauser togs för lite raketskjutning. Felix tackade för sig vid 23-tiden. Då sa han att han ville gå och vila. Klok grabb! Vi andra firade vidare och smällde av de sista raketerna när alla andra gjorde det i området.

Denna nya, första dag på det nya året, fick nöja sig med att startas vid 11-tiden hos oss. Jösses alltså! Hur länge sedan är det sen man låg i sängen så där länge??? Det var ju innan man fick barn. Frukost kl 11..... oj oj oj. Vilka föräldrar va!




Vi tog oss ut efter frukosten och lekte i snön. Ebba och Wilma gillar att fixa affärer i snön. Så medan Magnus tog Felix och Wilma till pulkabacken så stannade jag och Ebba hemma och fixade en liten lunch/mellanmålsbutik.

Den varma chokladen satt som smort i magen på allihopa. -8° är ok att vara ute och leka i. Men det behövs lite varmt för att det roliga ska fortsätta ett tag.

Man kunde alltså köpa varm choklad, mjuk ostsmörgås och skorpor i den här naturliga kiosken. En underbar stund tillsammans så här på årets första dag.

Väl inne så spelades det Wii igen. Wilma provade till slut att köra själv. Felix är en hejare på att hänga med i kurvorna och hoppen. Men han nöjer sig med att titta mest. Han provade att spela med pappa senare under kvällen.

Men sen var det dags igen.

Den obligatoriska juldansen. Granen ska bort och julen dansas ut. Precis lika roligt som förra året.

God fortsättning på detta nya år allihopa!