Raaaaap!!!

Kvällens måltid tänkte vi låta Pizza Hut låta tillaga. Även disken skulle de få äran att ta hand om efter att vi inmundigat denna härliga måltid.
Det var hela familjen à fem medlemmar och en gymnastikkompis till Ebba som var närvarande.

Som vanligt så får man ju in drickan först. Och som restaurangen hoppas på så sitter alla och smuttar på sina drycker - i personalens förhoppning att vi skulle surpla slut, så att vi ville köpa mer.
Felix drack en del cola innan han nöjt sa "mätt" och lutade sig tillbaka i den bekväma restaurangsoffan.

Då kom det. Rapen.
Det var en sådan där fylleslagslång rap med god volym som ljöd över hela restaurangen.
För Felix kändes det alldeles säkert jätteskönt att bli av med denna gigantiska gasbubbla som var ivägen i magen. Så vad var väl naturligare än att lätta på trycket.

En familj försökte dölja att de satt och asgarvade när de tittade ut genom fönstrena - men man såg på deras axelskakningar att de hade roligt.

Sen blev resten av måltiden hyggligt lugn tills jag hade ätit halva måltiden (panpizza med mozarella, soltorkade tomater, parmaskinka och ruccolasallad pålagd innan servering - mums). Då hade Felix ätit sig mätt och vänder sig till mig och säger:

-Jäkas.

Där är jag glad att han inte ropade ut vad han ville göra. Så jag tog bara med honom till toaletten och frågade honom när vi var ensamma om han ville kräkas.
-Mmm.
Fick jag till svar.

Han hostade lite och jag kände att jag började planera hur jag skulle få tag i Magnus som satt och lugnt inmundigade sin måltid med de andra barnen. Det var bara jag som hade mobil med mig.
Men det hände ingenting - tack gode gud.
Han var bara nödig av den större varianten.
Så jag antar att det tryckte på i alla ändar för honom vid detta restaurangbesök.

Phu!

***************************************************************************